Hoppa till huvudinnehåll

Byggare oroade över kriminalitet

40 procent av byggnadsarbetarna är oroliga för att kriminaliteten i branschen ska påverka deras jobb. Och 25 procent har sett arbetskamrater bli utnyttjade. Det visar en ny undersökning.

Byggnadsarbetare i protest mot kriminella aktörer i byggbranschen.
Janne Bengtsson

Det är Byggnadsarbetarförbundet och opinionsinstitutet Novus som har undersökt hur byggnadsarbetarna ser på den omfattande kriminaliteten i branschen.

Svaren är skrämmande: 60 procent av de tillfrågade menar att fusket ökat de senaste tre åren. 40 procent oroar sig för att konkurrensen från de kriminella och fuskande bolagen kommer att påverka deras jobb, och ungefär lika många menar att möjligheterna att avslöja fuskare och kriminella är små. Och 25 procent av de svarande har under det senaste året stött på människor i branschen som man vet utnyttjas.

I samband med en manifestation mot arbetslivskriminaliteten nyligen talade Proletären med byggnadsarbetaren Jesper Hansen från Stockholm.

– Läget är värre än vad många tror. Det är i fritt fall och handlar i vissa fall om rent slaveri. Företagen väljer vinst före anständighet och bra villkor. Återväxten i branschen är hotad, lönerna sjunker och arbetsmiljön är rent ut sagt bedrövlig. Och längst fram i ledet står vi svenska byggnadsarbetare för att stoppa detta, sade Hansen.

Unga Byggare kräver demokrati på jobbet

De vanligaste exemplen på kriminalitet och fusk i branschen är, enligt undersökningen från Novus som citerar de tillfrågade byggnadsarbetarna, att företagen medvetet bryter mot arbetsmiljöreglerna, att de hyr in personer som inte har rätt att vistas i Sverige och att de betalar svarta och/eller alltför låga löner.

Janne Bengtsson
Jesper Hansen

Jesper Hansen konstaterade också att kriminella och fuskare trots vackra ord om motsatsen inte blir särskilt hårt ansatta av byggbolagen.

– Var är arbetsgivarna, var är byggföretagen? De motsätter sig vartenda krav vi har på förbättringar och de säljer ut stora delar av jobben till underbud. Det skapar försämrade villkor, allt för en ökad vinst, sade Hansen till Proletären.

I tidningen Byggnadsarbetaren kräver förbundets ordförande Johan Lindholm skarpa åtgärder:

– Vi får aldrig glömma att det är människor av kött och blod som det handlar om. Storföretagen måste skärpa sina interngranskningar och beställarna ta ett större ansvar, säger Lindholm.

Han vill att leden av underentreprenörer ska begränsas till två och att sekretessen mellan myndigheter som utreder arbetslivskriminaliteten omedelbart slopas.

För Proletären konstaterade Lindholm att det krävs snabba åtgärder:

– Ska vi komma åt problemen, så måste det till betydligt tuffare sanktioner. Vi kan inte bara fortsätta prata om ett problem som ständigt växer, utan det måste bli mer verkstad, sade Lindholm.

Enligt EU:s så kallade utstationeringsdirektiv arbetade under 2021 runt 55 000 utländska arbetare i Sverige. Drygt 34 000 av dem i byggbranschen. De utstationerade arbetarna har formellt schyssta löner och är anmälda till Arbetsmiljöverket. Men lönemyglet är omfattande liksom mörkertalet.