Casinokapitalism på steroider
Spac, NFT, Kryptovalutor och en virtuell fastighetsbubbla – WTF är det som händer? Medan arbetslösheten ökar och produktionstillväxten är låg lever kapitalet loppan på spekulationer.
Inte sedan 1930 har världsekonomin krympt lika mycket som under coronaåret 2020. Globalt minskade ekonomin med 3,3 procent. Undantaget Kina minskade samtliga stora ekonomiers BNP under året.
Miljontals människor har tvingats ut i arbetslöshet, Världsbanken räknar med att 200 miljoner människor hamnat i fattigdom bara mellan juni 2020 och januari 2021. Bakom varje arbetslös och fattig finns ett lidande som inte syns i statistiken. Men alla har inte lidit.
Som resultat av coronavirusets spridning störtdök börsen i mars 2020. Men finansmarknaden återhämtade sig redan efter några månader. Och fortsatte växa – för att vid årets slut stänga på rekordnivåer.
Våren 2021 har S&P 500 – aktieindex på de 500 största börsnoterade bolagen i USA – ökat med 47 procent sedan kraschen året innan och i rena siffror befinner sig S&P-värdet på det högsta någonsin. Stockholmsbörsen har sett en liknande utveckling.
Dissonansen mellan börsen och verkligheten har kanske aldrig varit större än idag.
De sammanlagda finanspolitiska åtgärderna, som stimulanspaket och skattelättnader, räknas i tiotals biljoner kronor världen över och räddningspaketen från finanskrisen 2009 ser ut som fickpengar i jämförelse. Stimulanspaketen har inte lett till några ökade investeringar i produktion eller anställningar – och knappt till något som existerar överhuvudtaget – utan i all väsentlighet skopat in pengar i ren spekulation. Och nu varnar börsmäklarna själva för en ”IT-krasch 2.0”.
Dissonansen mellan börsen och verkligheten har kanske aldrig varit större än idag.
Enligt Paul Tudor Jones, amerikansk mångmiljardär och börsmäklare, är fler företag än någonsin värderade över 100 gånger mer än deras faktiska inkomster – 50 procent fler än under IT-bubblan i början på 00-talet.
En av vårens hetaste spekulationstrender kallas Special Purpose Acquisition Company, Spac. Eller ”blank check”-bolag. I USA tog Spac-bolag in hela 82,1 miljarder dollar via börsnoteringar under 2020 – sex gånger mer än föregående år – och gick om ”vanliga” nynoterade bolag både i antal bolag och sammanlagt värde. Och redan under våren 2021 slog Spac-bolagen rekordet från 2020 – på tre månader investerades 87,9 miljarder dollar.
I mars i år noterades det första Spac-bolaget på Stockholmsbörsen med investeringar på 3,5 miljarder kronor från 35.000 aktieägare – aktien gick upp med sju procent på en dag – utan att någon vet vad företaget ska göra.
Då undrar du kanske vad Spac är för nytt smart genombrott?
Det är ett företag utan tillgångar och produktion, som släpps på aktiemarknaden för investerare. Ett tomt ”skalbolag”. Bolaget har som ”syfte” att samla pengar och i framtiden köpa eller gå ihop med ett annat ”riktigt” bolag. Och ibland gör de det. Ibland inte. Det är inte så noga, utan aktien spekuleras upp med hjälp av sociala medier och kändisar, och lämnas sedan åt sitt öde. De flesta investerare förlorar, men de som startar Spac-bolaget och driver på spekulationen går nästan alltid med vinst.
Även den extremt spekulationsdrivna ”kryptoekonomin” har sett ett uppsving under det senaste året. Värdet på Bitcoin, den mest kända kryptovalutan, har skjutit i höjden. Från att vara värd runt 35 000 kronor per Bitcoin 2019 kostade en Bitcoin nästan en halv miljon kronor i maj 2021.
Det sammanlagda värdet på Bitcoins uppgick i början av maj till 1 030 miljarder dollar. Inga lunchpengar direkt. Som jämförelse hade det svenska industriföretaget SKF 2020 ett marknadsvärde på 250 miljarder… kronor.
Men Bitcoin är inte ensamma i den virtuella spekulationsvågen. Den senaste trenden heter Non-fungible tokens, eller NFT. Det används som ett ägarbevis för tillgångar som land och konst i den virtuella världen.
Bitcoins och andra kryptovalutor är ”fungible tokens” – de är direkt utbytbara med en annan av samma sort. En Bitcoin och en annan Bitcoin är likadana. En non-fungible token är motsatsen, den är originell och fungerar som ett slags digitalt äkthetsbevis. Det kan exempelvis vara en digital bild, en ljudfil eller ett filmklipp.
I mars fick NFT stor uppmärksamhet när den digitala konstnären Beeple_crap sålde ett digitalt konstverk för 69,3 miljoner dollar som NFT.
Men den som köper NFT:n köper endast en ”token”, äkthetsbeviset. Själva bilden eller ljudfilen finns fortfarande på nätet öppen för alla. Detta gör att i princip vad som helst som kan tänkas öka i värde av spekulation kan vara en NFT. Exempelvis sålde Twitter-grundaren sin första tweet för 2,9 miljoner dollar, en ”Pepe the Frog”-meme såldes i våras för 320.000 dollar och filmproducenten Alex Ramirez-Mallis sålde 52 minuter inspelade pruttar för 82 dollar. Vilket visade sig vara en ganska bra affär för köparen – bara några veckor senare var högsta budet på ljudfilen uppe i 183 dollar.
NFT har öppnat upp för en ny sorts spekulation på nätet – virtuella fastighetsaffärer. Det uppmärksammades redan 2018 när värdet för ”land” i den virtuella världen Decentraland gick upp med 500 procent och såldes för miljontals kronor. Varje bit land kostade då ungefär 500 dollar, idag är samma bit land värderat till 7 800 dollar. Och i Decentraland finns det 90 000 bitar med land – det är ett sammanlagt värde på 702 miljoner dollar.
Och det skapas nya digitala världar hela tiden.
– I början av året såldes en bit land i den digitala världen Sandbox för 30 dollar styck, idag är samma bit land värd 880 dollar styck, säger det digitala mäklarbolaget Republic Realm and Digital Real Estates vd, Janine Yorio, i en intervju till amerikanska nyhetskanalen CNBC.
Den virtuella spekulationen är ur ett ekonomiskt perspektiv kanske bara ett bisarrt exempel på vilka uttryck kapitalismen kan ta sig när den inte längre är produktiv – men det finns en verklig skada av fenomenet, IRL alltså.
Hon menar att värdeökningen i det digitala vida överskrider vinstmarginalen i att investera i den riktiga världen, sett till satsad krona. I den digitala världen kan du sedan bygga fastigheter och hyra ut lokaler, sälja annonser, bygga virtuella casinon eller virtuella konstmuseer med digital konst och på det sättet öka värdet på din bit av det digitala universumet, eller ”metaverse” som det kallas.
Den virtuella spekulationen är ur ett ekonomiskt perspektiv kanske bara ett bisarrt exempel på vilka uttryck kapitalismen kan ta sig när den inte längre är produktiv – men det finns en verklig skada av fenomenet, IRL alltså.
Bitcoins har den senaste tiden kritiserats för hur mycket energi deras system kostar att upprätthålla. Enligt undersökningar från Cambridge University förbrukar den digitala valutan mer energi än hela Sverige och bara lite mindre än Malaysia. Det går åt mycket energi därför att transaktionerna kräver otroliga mängder datakraft för att vara säkra, och för att säkerställa att det inte blir inflation.
NFT köps med Ethereum, den näst största kryptovalutan efter Bitcoin. Förutom att du behöver energihungriga kryptovalutor för att handla med NFT så gör du själva NFT-köpet. Och eftersom varje NFT innehåller mer information än bara en valutatransaktion, så går det åt dubbelt så mycket energi vid ett NFT-köp som vid en Bitcoin- eller Ethereum-transaktion, och förutom själva ägarbytet ska systemet klara av budgivning, annulleringar av bud, registreringar av ”original” och så vidare – som sker på samma energislukande sätt.
Sammanlagt innebär det att ett enda NFT-konstverk, pruttljud eller bit land kostar lika mycket i utsläpp som två timmars flygresa eller 1 000 kilometers bilkörning. En genomsnittlig kryptokonstnär som varit aktiv i elva månader kostar lika mycket i utsläpp som 57 timmars flygning.
Spac-bolagen och kryptoekonomin har vissa likheter när det gäller villkoren för spelarna på marknaden. De stora kapitalägarna kan styra värdet på spekulationerna genom att skjuta till kapital och på sätt skapa en uppgång, eller dra tillbaka sitt kapital och skapa en värdeminskning. De som förlorar pengar är småsparare.
En som har investerat mycket i kryptovalutor är Teslagrundaren och tillika världens näst rikaste man, Elon Musk. Med hjälp av sin Twitter har han kunnat leka jojo med kryptomarknaden. I februari i år twittrade han att han skulle stödja Dogecoin – en skämt-kryptovaluta skapad efter memen ”Doge”, en bild på en shiba-hund som tänker.
Han skämtade, antagligen, men det räckte för att värdet på Dogecoin skulle öka med över 14 000 procent på tre månader och landade i början av maj på ett marknadsvärde på 730 miljarder kronor. Nästan tre stycken SKF. För några veckor sedan twittrade han om att han oroade sig över Bitcoins miljöpåverkan och värdet sjönk med 15 procent. Två veckor senare skrev Elon Musk att han stödjer krypto – och vips ökade värdet igen.
Men tillbaka till verkligheten. I dagens kapitalism finns det uppenbart mer pengar att tjäna på spekulation än på produktion. För att råda bot hörs nu rop och viskningar från lite olika håll.
I USA har Joe Biden presenterat ett gigantiskt infrastrukturpaket på 2 000 miljarder dollar för att reparera broar, vägar, bygga bostäder och så vidare. Det är den största statliga infrastruktursatsningen sedan efterkrigstiden. Och han har ett partiöverskridande stöd, även om Republikanerna tycker det är lite för mycket pengar.
Tidigare i vår hörde vi liknande idéer från Sandro Scocco och Nooshi Dadgostar i Vänsterpartiets ”nya ekonomiska politik”. I sin podd Scocconomics har Sandro pratat varmt om Joe Bidens investeringar i USA. Staten ska beställa från de privata bolagen som ska producera.
Så… eftersom företagen tjänar mer på att investera i spekulation ska investeringar i den verkliga världen betalas med skattesedeln.
När Jacob och Marcus Wallenberg intervjuades i Dagens Industri TV den 2 maj i år lät de nästan som ett eko av Vänsterpartiet. Som viktigaste politiska åtgärd post-pandemi vill de se en statlig ”investeringsvåg” som kan driva den ekonomiska tillväxten framåt.
Så… eftersom företagen tjänar mer på att investera i spekulation ska investeringar i den verkliga världen betalas med skattsedeln.
Och för vinsten kan Wallenberg och Elon Musk spekulera i tomma skalbolag som handlar med fastigheter i Decentraland för Dogecoins.