Colombia vill gå med i Brics – Argentina i Nato

Brasiliens president Lula da Silva har i veckan varit på statsbesök i Colombias huvudstad Bogotá, för att prata politik, göra affärer och ge stjärnglans åt stadens internationella bokmässa. 

I samband med det inledande mötet mellan Lula och Colombias president Gustavo Petro i tisdags gjorde de båda länderna ett gemensamt uttalande, om att Colombia vill bli fullvärdig medlem i det växande Bricssamarbetet och att Brasilien stödjer Colombias ansökan.

Brics föddes 2006 som ett samarbete mellan de stora och växande ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, 2010 anslöt Sydafrika.

Sedan dess har det lösa samarbetet sakta men säkert formaliserats och växt. På organisationens toppmöte i Johannesburg i augusti förra året deklarerades att ytterligare sex länder skulle ingå i ett utökat Brics: Argentina, Egypten, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Iran och Saudiarabien.

Men bland det första som Argentinas högerextrema president Javier Milei gjorde efter att han svurits in på posten i december förra året var att formellt dra tillbaka Argentinas ansökan. Istället lämnade Milei i torsdags in en ansökan till Nato om att Argentina ska bli global Natopartner – en position som Colombia redan har, sedan 2018 när Juan Manuel Santos var president.

Också bland annat Australien, Japan och Sydkorea är så kallade globala partners till den USA-ledda krigsalliansen Nato. Med Petro som president har Colombia inte heller backat från positionen som Natopartner – tvärtom står det i försvarsministeriets politiska plan för mandatperioden (2022-2026) att samarbetet med Nato ska stärkas, och att Colombias väpnade styrkor ska öka sin kapacitet genom att öva med Nato.

Men trots formuleringarna i den colombianska försvarspolitiken går de båda sydamerikanska jättarna i motsatt geopolitisk riktning, med Milei vid rodret i Argentina och vänsterpresidenten Petro i Colombia. Den sistnämnde har också fått välja sina strider, i ett land där oppositionen har majoritet i kongressen och regeringen har svårt att få igenom sin politik.

Colombia är bara ett av en rad länder i det globala syd som annonserat att de vill in i Brics, som allt tydligare utmanar den unipolära världsordning som rått sedan kalla krigets slut, med USA som världshegemon. I februari deklarerade grannen Venezuela att man hoppas komma med på nästa toppmöte i ryska Kazan i oktober i år och även Kuba vill bli medlem, vilket stöds av Ryssland.

Omkring 25 länder förväntas söka medlemskap i Brics till toppmötet i Ryssland i höst. Brasiliens före detta president Dilma Rousseff, som nu är chef för Brics utvecklingsbank New Development Bank (Brics motsvarighet till de USA-styrda Världsbanken och Internationella valutafonden), räknar med att Bricsländerna kommer att gå om den USA-ledda G7-gruppen i global BNP inom fyra år.