Ledarkrönika: De verkligt ovärdiga

På dagstidningarnas ledarsidor kryllar det av dem. Nyliberalismens apostlar – de borgerliga ledarkrönikörerna. Män och kvinnor som ofta har sin bakgrund bland högerns ungdomsförbund varifrån de handplockats och drillats hos de företagsfinansierade nyliberala tankesmedjorna. 

Deras texter upphör aldrig att förvåna – verklighetsfrånvända, antiintellektuella och grovt människofientliga. Det är naturligtvis också meningen. Som kapitalets företrädare agerar de i offentligheten på samma sätt som HR-chefer och företagsjurister agerar ute på arbetsplatserna. 

Genom ständiga provokationer ska arbetare få det sämre. På ledarsidorna undermineras välfärden och klassolidariteten av proffstyckare som aldrig haft ett riktigt jobb. På arbetsplatserna utmanas våra arbetsvillkor och kollektivavtal av chefer som letar juridiska kryphål och driver upp tempot.

Kapitalet har en mycket medveten agenda som går ut på att flytta gränserna för vad som uppfattas som acceptabelt.

En av alla dessa verklighetsfrånvända debattörer är Kajsa Dovstad. Med bakgrund i liberala ungdomsförbundet LUF är hon gästkrönikör i Göteborgsposten och anställd av den nyliberala och företagsfinansierade tankesmedjan Timbro. 

I helgens GP (29/10) fanns en nybakad text från Dovstad på ledarsidorna. I en gästkrönika attackeras Vänsterpartiet för en reform de legat bakom som ger alla över 85 år gratis vårdbesök. Reformen skulle nämligen göra att gamla människor känner sig omyndigförklarade.

”Det är ovärdigt med gratis vård”, påstår Dovstad. Men krönikans försök att provocera är en dimridå för vad som är det verkliga syftet – ett direkt angrepp på den gemensamma välfärden.

”Nederländerna, Tyskland och Danmark är exempel på välfärdsstater där reglerade försäkringar och högre egenavgifter kompletterar skattefinansiering” skriver Dovstad senare i krönikan. Reglerade försäkringar och högre egenavgifter ska alltså ersätta den gemensamt finansierade välfärden. 

Det handlar inte bara om sjukvård. Kajsa Dovstad och hennes uppdragsgivare vill avreglera och privatisera så mycket av välfärden de bara kan. Kapitalet behöver expandera för att överleva och den svenska välfärden är en kassako för riskkapitalbolag och storbanker.

Det borde vara politiskt självmord att förespråka att ännu mer skattemedel ska slussas från vår gemensamma välfärd till att bli privat vinst. Sverige är idag ett av de länder som har allra mest ojämlik fördelning av rikedom i hela världen – de tio procent rikaste svenskarna äger tre fjärdedelar av landets tillgångar.

Det är dessa svenska oligarker och deras apologeter som är de verkligt ovärdiga i dagens samhälle.