Dödsorsak: Arbete

I slutet av maj släppte statliga Arbetsmiljöverket (AV) två rapporter om arbetsrelaterad dödlighet. I den första behandlas dödsfall av sjukdomar orsakade av arbetet, och i den andra görs en uppskattning av hur det kommer se ut i framtiden.

För att komma fram till sin data har man tittat på Socialstyrelsens dödsorsaksregister, hur stor andel av olika sjukdomar som orsakats av arbetet, samt hur många som i sitt arbete utsätts för dessa faktorer.

Man har alltså gjort en uppskattning utifrån redan existerande uppgifter, och siffrorna är just uppskattningar av hur många som varje år dör av olika arbetsrelaterade sjukdomar.

Stress är inte bara att man har bråttom på jobbet, utan beror på höga krav på prestation, kombinerat med låg kontroll över den egna arbetssituationen. Följdsjukdomar är till exempel ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom) och i viss mån ökad risk för stroke.

Även depression förekommer, men sambandet mellan stress på jobbet, depression och självmord är vanskligt att sätta siffror på. Därför använder AV bara de två faktorerna ischemisk hjärtsjukdom och stroke när de kommer fram till att jobbstress ligger bakom 772,4 dödsfall per år.

I sin framtidsprognos bedömer AV att de arbetsrelaterade dödsfallen på grund av stress kommer öka.

Att natt- och skiftarbete försämrar hälsan är känt, och här räknar man med samma två sjukdomar som gäller för stress. Men här har flera studier även påvisat en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor. Antalet dödsfall per år beräknas till 727,7.

De arbetsrelaterade dödsfallen på grund av skiftarbete bedömer AV inte kommer förändras framöver.

Samma prognos ställer man för antalet dödsfall på grund av motoravgaser och organiskt damm (till exempel mögligt hö).

Många av dödsfallen sker inte under arbetslivet utan resulterar i att man som pensionär dör tidigare än man hade gjort om man inte utsatts under sitt arbetsliv. Detta är särskilt tydligt när det kommer till asbest.

Asbest är ett material som främst använts för brandskydd och isolering av byggnader. Materialet är förbjudet i Sverige sedan 1982, men de som andats in asbestdamm för längesen dör fortfarande av sjukdomar som asbestos, mesoteliom samt cancer i lungorna och i struphuvudet. Av de cirka 268 som beräknas ha dött på grund av att de exponerats för asbest i sitt arbete, var 200 i åldern 65-84 år.

AV beräknar att dödsfallen kommer sjunka till cirka ett per år. Men här bör man komma ihåg att asbestbyggnaderna står kvar, och när de rivs eller renoveras utsätts många byggnadsarbetare för asbestdamm, inte minst utländska gästarbetare som ofta får utföra arbetet utan kunskap om asbest, och med bristande eller ingen skyddsutrustning.

Dödsfallen på grund av oorganiskt damm (exempelvis från kvarts och cement) väntas minska i framtiden, liksom dödsfallen på grund av passiv rökning i arbetet. Samma gäller för inandning av svetsrök.

Buller och joniserande strålning (till exempel i gruvor) står för 777,4 respektive 4,8 dödsfall per år, men här erkänner AV att siffrorna är mycket mer osäkra än för övriga dödsorsaker. Detta gäller även dödsfall på grund av ihållande fysiskt tungt arbete, som uppskattas till 1548,8 dödsfall per år.