Finlands vårdarbetare går ut i strejk
Från den första april är 25 000 vårdarbetare i Finland ute i strejk. Anledningen är ett skambud om löneökningar från arbetsgivarna i finländska kommuner. Nu har regeringen gått emellan och förbjudit en upptrappning av strejken. Något som skulle kunna bryta mot lagen.
I Finland har fem fackliga vårdförbund förkastat de kommunala arbetsgivarnas förslag till löneökningar. Detta betyder att per den 1 april är cirka 25.000 vårdarbetare uttagna i strejk.
Ett av förbunden som deltar i strejken är Super. Ett finländskt fack som organiserar vårdbiträden och undersköterskor inom den kommunala sektorn och med ett medlemsantal på cirka 90.000.
Silja Paavola är ordförande för Super och menar att arbetsgivarnas bud är ”katastrofalt”.
– Våra medlemmar skulle få rena lönesänkningar på grund av prishöjningarna som sker, säger Silja Paavola till Proletären.
Enligt svenska Yle låg arbetsgivarnas bud på en lönehöjning med 2,0 procent det första året, följt av 1,9 procent nästkommande år. Utöver detta fanns det inga andra separata lönesatsningar. I denna kontext måste det nämnas att Finland har en liknande prisökning för basvaror som i Sverige. Största anledningen är att elpriset (vars underliggande marknad är knuten till tyska priser) skjutit i höjden.
– Vårt främsta krav är en löneökning på 3,6 procent, varje år i fem års tid. Eftersom kommunerna inte har pengar till detta kräver vi att staten finansierar löneökningen, medan kommunerna sköter det praktiska, säger Silja Paavola.
– Finlands tidigare socialminister, som nu är föräldraledig, höll med oss om allt utom just kravet på löneökning.
Vårdpersonalen i Finland har sedan pandemins början haft en ansatt arbetssituation. Ett exempel som Silja Paavola tar upp är att deras medlemmar inte fått ta ut någon semester på snart två år.
– Dessutom växer andelen äldre i samhället och det är inte något som man tar hänsyn till. Dessa två saker har pågått länge och är allmänt känt i det finländska samhället. Det finns inte en människa i Finland som inte känner till hur illa ställt det är inom vården. Vi är alldeles för få och underbetalda.
Får vårdarbetare i Finland gå ut i strejk?
– Ja. De fackliga rättigheterna sträcker sig till alla vårdanställda, utom cancer-, hjärt- och strokeavdelningar. Och om vården befinner sig i ett katastrofläge kallas den strejkande personalen tillbaka.
När Proletären frågar hur pass förankrad strejken är i förbundets egna led menar Silja Paavola att uppslutningen är hundraprocentig.
– Det är inte facket i sig som startar några strejker. Kraven som jag nämnt har sedan länge varit högljudda från våra medlemmar. Stödet både inom och utanför förbundet är stort.
Super är inte det enda fackförbundet som deltar i strejken. Med i förhandlingarna finns ytterligare fyra fackförbund JHL, Juko, Jyty och Tehy, som tillsammans representerar över 420.000 arbetare i Finland.
Om inte arbetsgivarna kommer med lönebud som möter fackens krav kommer ytterligare 20.000 anställda att tas ut i strejk i 13 sjukvårdsdistrikt i Finland. Denna åtgärd träder i kraft den 15 april. Då kommer även personal från andra kommunala verksamheter att tas ut i strejk. Bland andra lärare, skol- och förskolepersonal och socialarbetare.
Men utökningen av strejken har i dagsläget skjutits upp i två veckor av den finländska arbetsministern Tuula Haatainen (SPD). Ett beslut som i praktiken innebär ett förbud mot att strejka och som potentiellt kan bryta mot lagen.
Enligt regelverket får ministern bara skjuta upp en vårdstrejk så länge det pågår förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, och i skrivande stund har arbetsgivarorganisationerna inte lagt fram något nytt bud.
”Tystnaden från kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna är öronbedövande. Om situationen verkligen är så allvarlig som arbetsgivarna signalerar i offentligheten, och det finns ett behov av att begränsa vårdarnas grundläggande rättigheter med patientsäkerhetslagen, så är det skäl att förhandla”, säger Tehy:s ordförande Millariikka Rytkönen i ett pressmeddelande.