Hoppa till huvudinnehåll

Hemlöshet: Fler i Sverige utan tak över huvudet

Hemlöshetsbegreppet må ha vidgats, men hur man än räknar har de hemlösa blivit fler. Hur ser problemet ut och vad krävs för att lösa det?

Enligt Socialstyrelsen har två av tre hemlösa varit det i mer än ett år.
Artur Szandrowski

Socialstyrelsen har för femte gången mätt hemlöshetens omfattning och karaktär i Sverige. Antalet hemlösa har ökat sedan den senaste mätningen 2011.

Även om hemlöshetsbegreppet är brett och bland annat innefattar personer som ”bara” inte har någon permanent boendelösning, kanske bor tillfälligt och kontraktlöst hos vänner och bekanta (”sover på soffan”) så har även antalet människor som befinner sig i akut hemlöshet, det vill säga sover mer ute än inne, ökat markant.

Sammantaget finns det 33.250 personer i Sverige som befinner sig i någon typ av hemlöshet – nästan en fördubbling på tio år. Av dessa befinner sig en dryg sjättedel i akut hemlöshet.

I kartläggningen ingår inte grupper som papperslösa och EU-migranter.

De flesta hemlösa är fortfarande män och många är missbrukare, men det är allt fler fler kvinnor och barnfamiljer som på grund av vräkningar, otrygga familjeförhållanden (våld i hemmet och dylikt) eller otillräcklig inkomst kastats ut på gatan. 

Bland de hemlösa finns idag fler människor som i övrigt inte har några problem – vissa har till och med deltidsarbete. I kartläggningen uppger till exempel var femte person att de inte har några behov av stöd, insatser eller behandling, utöver just boendet. 

Organisationer som Stadsmissionen erbjuder inte några lösningar på hemlösheten. Faktum är att den till stor del är deras födkrok. 

Ett aktuellt exempel: regeringen avsatte nyligen 120 miljoner kronor per år i tre år till organisationer som Stadsmissionen och Röda korset för att stötta dem i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna. Nu sällar sig alltså även staten till skaran samvetstyngda donatorer.

Likväl är det många som vänder sig till Stadsmissionen och andra frivilligorganisationer när samhället sviker. Förändringar i hemlöshetslandskapet märks också av väldigt fort i deras verksamhet och de anställda på Stadsmissionen som Proletären har talat med är alla överens om en sak: de hemlösa har blivit fler.

Problemet med ökad hemlöshet berör många delar av samhället. Bostadspolitiken måste bli del av en generell välfärdspolitik, där även krav på full sysselsättning och värdiga pensioner måste ingå.

Förslag om social housing, barracker eller riktade lägenheter till låginkomsttagare, är sprungna ur en kall verklighet med bostadsbrist, skyhöga bostadspriser, skenande hyror och en hög permanent arbetslöshetsnivå. 

Problemet med ökad hemlöshet berör många delar av samhället. Bostadspolitiken måste bli del av en generell välfärdspolitik, där även krav på full sysselsättning och värdiga pensioner måste ingå.

Tanken bakom dessa förslag kan tyckas god, men de som driver argumentet att detta är den enda lösningen säger samtidigt att arbetslösheten inte går att göra någonting åt och att höga hyror i ”vanliga lägenheter” är här för att stanna. 

De sociala insatser som krävs är också svåra att genomföra inom ramarna för den budgetstyrda politiken, som inte tar hänsyn till vilka behov som finns. Dessutom läggs redan en allt för stor börda på socialtjänsten, som med mycket begränsade medel tvingas försöka lösa problem som är strukturella. 

I förra veckans Proletären säger tre socialsekreterare att frågan om boendelösningar måste lyftas från socialtjänstens bord till politiken. Det måste bli politikernas ansvar att alla har tak över huvudet.

Kampen mot hemlösheten kan inte isoleras från kampen för rättvis resursfördelning, en social bostadspolitik på människors, inte marknadens, villkor och full sysselsättning. Allt annat är – i bästa fall – bara plåster på såren

Fakta

Hemlöshet i siffror

  • 33.250 personer i Sverige befinner sig i någon form av hemlöshet enligt Socialstyrelsen. 2011 var siffran 30800. (EU-migranter och så kallade ”papperslösa" är inte med i kartläggningen.)
  • 5935 av dessa befinner sig i akut hemlöshet. 2011 var siffran 4500. Av dessa var 3212 män och 2188 kvinnor.
  • 57 procent av alla hemlösa är svenskfödda. Av de 43 procent som är födda i utlandet har nästan hälften befunnit sig i Sverige längre än 8 år.
  • 23 procent av de utlandsfödda hemlösa har befunnit sig i Sverige i upp till två år.
  • 1900 vräkningar genomfördes av Kronofogden i Sverige under 2017. Ytterligare 3400 hushåll riskerade vräkning.
  • 392 barn förlorade sina hem i samband med dessa vräkningar. En marginell ökning från 2016 (387 barn) och långt ifrån den nollvision som infördes i Sverige 2008.
  • Fyra av tio vräkta barnfamiljer hade hyresskulder på mindre än 10.000 kronor.
  • 39 procent av Sveriges hemlösa är mellan 18 och 34 år gamla. En ungefär lika stor andel (37 procent) av dem som befinner sig i akut hemlöshet är i samma åldersgrupp.
  • 40 procent av dem som befann sig i akut hemlöshet, det vill säga cirka 2.300 personer, hade barn under 18 år. 850 fler personer än 2011.
  • 8 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som befann sig i akut hemlöshet hade lön från regelbundet eller tillfälligt arbete som vanligaste inkomstkälla.
  • 28 procent av alla som befinner sig i någon typ av hemlöshet (omkring 9.400 personer) har gjort det i fyra år eller längre. 
  • 3302 hemlösa, eller cirka tio procent, har varit det i tio år eller längre. En tredjedel av dem uppges ha behov av stöd och behandling för sina missbruk.

Källor: Socialstyrelsen, Hem och Hyra.