Hoppa till huvudinnehåll

Förskolan som testar sju timmars arbetsdag

På Siriusgatans förskola i göteborgsförorten Bergsjön provar man sju timmars arbetsdag. En av timmarna ska ägnas åt hälsofrämjande verksamhet. Proletären har träffat förskolechefen Farid Dashti som berättar mer om projektet.

– Jag tror på det här, säger Farid Dashti, chef på förskolan där sju timmars arbetsdag införs på prov.
Robert Wettersten

– Jag tror på det här! Jag är helt säker på att det kommer att leda till något positivt. 

Farid Dashti är förskolechef på Siriusgatans förskola i Bergsjön, en av Göteborgs nordöstra förorter. I slutet av januari startar där ett nytt projekt med arbetstidsförkortning. 

Under ett års tid ska personalen på förskolan ha sju timmars arbetsdag, varav en timme ska använda till hälsofrämjande aktiviteter. 

– Det kan handla om väldigt olika saker. En i personalen, som bor på Hisingen, frågade till exempel om man kunde räkna in cyklingen till och från jobbet. Andra kanske är mer intresserade av kostfrågor, meditation eller mindfulness. 

Farid Dashti understryker att det är personalen som ska styra över timmen. 

– Det får inte vara något som kommer uppifrån. 

Hittills har personalen enligt Farid Dashti varit involverade i schemaläggningen inför den stora förändringen. Det krävs mer folk när de anställda bara ska vara sex timmar om dagen med barnen. 

Fakta

Arbetstidsförkortning

Åtta timmars arbetsdag infördes i Sverige 1920. Sedan dess har produktiviteten, dvs hur mycket värde en arbetare producerar, tjugodubblats. En arbetare idag producerar alltså tjugo gånger mer än en arbetare 1920. 

Sedan 1973, då lördagsarbetet avskaffades och vi fick 40 timmars arbetsvecka, har produktiviteten mer än fördubblats. 

På senare år har flera försök på kommunal och landstingsnivå gjorts med kortare arbetstid. Svartedalens äldreboende i Göteborg, akuten på Södertälje sjukhus, och akuten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. 

 Försöken har kritiserats av allianspartierna. Exempelvis hotas just nu försöket i Huddinge av de borgerliga.

Det var Farid Dashtis företrädare som sökte och fick pengar för att genomföra projektet, och själv tyckte han att det var en väldigt bra grej. 

– Personalen i förskolan får allt högre arbetsbelastning med mer dokumentation till exempel. Tanken är att barngrupperna ska minska, men det gör de ju inte. Som det ser ut nu har förskollärarna och barnskötarna inte möjlighet att ägna sig åt sin profession. 

Farid Dashti har själv arbetat som förskollärare, i stadsdelen Majorna-Linné. Han beskriver arbetet som fullt av utmaningar, men att dessa skiljer sig från dem i Bergsjön.

– I Majorna-Linné är föräldrarna väldigt medvetna om sina rättigheter och kan ofta läroplanen bättre än vad vi kan. Där är man liksom alltid i underläge som personal. 

– I Bergsjön, som är ett socialt utsatt område, har vi andra utmaningar. I en del hem pratar man till exempel inte svenska alls hemma. Och många rör sig aldrig utanför Bergsjön. 

Farid Dashti berättar om inriktningen på interkulturalitet på förskolan. 

– Här finns massor av olika nationaliteter och kulturer, och med det även olika tankesätt. Vi jobbar mycket med demokratiska värderingar, både vad man har för rättigheter och vad man har för skyldigheter. 

– Men det handlar inte om att man ska göras till ”svensk” utan till den bästa versionen av sig själv.