Gödselkapitalet bakom livsmedelspriserna

Kostnaden för konstgödsel var den enskilda kostnad som ökade mest för Sveriges jordbrukare och bönder under 2022. Då stod konstgödsel för tolv procent av kostnaderna på svenska gårdar – inräknat både djur och-jordbruksbönder.

I produktionen av näringskrävande grödor som vete, soja, majs, kål och purjolök kan gödsel utgöra mellan 20 och 40 procent av kostnaderna. Kriget i Ukraina har fört med sig en brist på gödningsmedel som företagen som dominerar marknaden dragit nytta av och ökat sina vinster flerfaldigt. 

– Den totala kostnaden för gödsel i det svenska lantbruket steg från 3,7 till åtta miljarder kronor under 2022. Det kan jämföras med kostnaden för drivmedel, som steg från 3,3 miljarder till 4,8 miljarder kronor, säger Lars-Erik Lundkvist från Lantbrukarnas riksförbund till Proletären. 

Prisökningen på mat har inte undgått någon. På ett år har livsmedel i butiken blivit 22,1 procent dyrare – och äntligen ställer många sig frågan, vart tar inflationen vägen? 

Under året har matvaruoligopolet Coop, Ica och Axfood ökat sin omsättning och behållit sin vinstmarginal. De har lyckats med att skicka över sina ökade kostnader till konsumenterna genom att höja sina priser och mataffärernas vinster mätt i kronor och ören har ökat till rekordnivåer. 

Coop, Ica och Axfood har vinstmarginaler på runt fem procent, och marginalerna har inte ökat under 2022. Matproduktionen har blivit dyrare, den totala kostnaden för Sveriges lantbruk ökade med 29 procent under året.

Det som driver livsmedelsinflationen är inte bara mataffärernas vinster, utan vinster i nyckelsektorer längre bak i produktionsledet (som energi-, el- och fraktbolag), som Proletären skrivit om tidigare. 

En sektor som flugit under radarn är de gigantiska mineral- och kemibolagen, som under 2022 flerdubblade sina vinster genom försäljning av konstgödsel. Enligt tankesmedjan Institute for Agriculture & Trade Policy, gjorde världens nio största gödselbolag en vinst på närmare 60 miljarder dollar 2022 – fyra gånger mer än 2020.

I Norden och Baltikum har det norska konstgödselföretaget Yara närmast monopolställning.

I Finland kontrollerar Yara 80 procent av marknaden för konstgödsel och har blivit utrett av finska Konkurrensverket vid tre tillfällen de senaste tio åren för sin marknadsdominans. I Norge kontrollerar de ungefär 70 procent av marknaden och i Sverige runt 60 procent.

Marknadsandelarna har troligtvis ökat i och med att konkurrenter från Ryssland fått det svårare på den europeiska marknaden. 

De vanligaste sorterna av konstgödsel är kväve-, fosfor- och kaliumgödsel, och brukar förkortas efter deras kemiska beteckningar till NPK-gödsel. Ryssland och Vitryssland är stora exportörer av flera sorters konstgödsel, och också av ammoniak som används i framställningen av kvävegödsel.

I tillverkningen av ammoniak behövs väte från naturgas, och därför påverkas priset på konstgödsel av priset på naturgas. Rysslands krig i Ukraina och de efterföljande sanktionerna har påverkat utbudet av konstgödsel i Europa. Flera producenter har valt att minska sin produktion och försäljningsvolym – men ökat sina vinster genom höjda priser.

Yara minskade sin produktion från 20.000 till 18.000 ton 2022. I sin årsrapport skriver de att försäljningen i Europa ”minskade med 19 procent, drivet av lägre efterfrågan till följd av högre priser på konstgödsel”, men att ”högre priser mer än kompenserade lägre försäljning och högre råvarukostnader”.

Under året ökade Yara sin vinst med nästan 300 procent – från 1 miljard dollar 2021 till 3,8 miljarder dollar 2022 – och deras avkastning på investerat kapital ökade från 7,9 procent till 25,7 procent. 

Lars-Erik Lundqvist menar att det är svårt att komma bort från de här effekterna i en marknadsekonomi.

– Priserna stack iväg på grund av naturgaspriset och det blev en marknadsprissättning som inte alltid representerar kostnaderna för ett företag som exempelvis Yara. Men det är en effekt av kriget som är svår att komma bort ifrån. 

– Det har förts fram förslag inom EU för att begränsa övervinster i energiindustrin, så det finns en diskussion kring åtgärder men vissa tycker inte att det går att göra sådana ingrepp i en marknadsekonomi. 

Sverige har ingen egen produktion av konstgödsel utan allt som konsumeras är importerat. 

– Vi hade kanske varit förtjänta av produktion i Sverige. Kan vi producera grön konstgödsel här så minskar vi vår sårbarhet i förlängningen.

Kostnaderna för konstgödsel har spridit sig till andra sektorer inom livsmedelsproduktionen, som priset på foder för djurhållande bönder. Som foder används ofta majs, spannmål och soja, som är näringskrävande grödor och behöver stora mängder konstgödsel. 

Yaras vinster betalas av slutkonsumenterna, efter att böndernas kostnader skickats vidare till inköpare och matvarubutiker. I varje steg av leveranskedjan ”från jord till bord” tas en vinst ut – slutnotan betalas av konsumenterna i affären. 

Enligt Swedbanks ”Lantbruksbarometern” upplever 44 procent av de svenska lantbrukarna en ganska eller mycket god lönsamhet, vilket är 14 procentenheter bättre än föregående år. Mest nöjda är mjölkproducenterna, som sett en ökad lönsamhet till följd av det höga mjölkpriset.

Enligt Lantbruksbarometern är mjölkböndernas lönsamhetsindex på rekordhög nivå. Det betyder inte att bönderna gör rekordvinster, utan att rekordmånga upplever lönsamhet. De enskilda gårdarna publicerar inga årsrapporter så vinstmarginalerna är svåra att granska så här tätt inpå – i vilken mån livsmedelsproducenterna skott sig på inflationen återstår att se. 

Yara är inte det enda konstgödselbolaget som gjort stora vinster under 2022. Tyska K+S AG gjorde sitt bästa resultat någonsin. Spanska Fertiberria, en storspelare på den iberiska halvön, dubblade sitt rörelseresultat och amerikanska Nutrien, världens största gödselbolag, ökade sin vinst med 142 procent. 

Under 2023 har priserna på konstgödsel fallit en bit bra bit från toppen, men de är fortfarande på höga nivåer jämfört med det historiska snittet. Utbudet av gödningsmedel ser ut att stabilisera sig inför nästa år, vilket bör leda till att priserna på livsmedel stabiliseras.

Men vinsterna i livsmedelsproduktionen har redan haft sitt mänskliga pris. I Sverige har vi kunnat läsa om hur färre har råd att mätta sina barn och 2023 beräknas 345,2 miljoner människor lida av matosäkerhet – fler än dubbelt så många som under 2020.

FN:s världslivsmedelsprogram varnar för att ”höga gödselpriser kan förvandla den nuvarande krisen för att ha råd med livsmedel till en tillgänglighetskris, när produktionen av majs, ris, sojabönor och vete faller under 2022”.