Hamnarbetarnas krav: sex procent och en veckas semester
Hamnarbetarförbundet har gått ut med sitt lönekrav. En halv procentenhet mer än vad Transport kräver i hamnen, samt mer betald ledighet.
Hamnarbetarförbundet tänker inte hålla sig till Industrifackens märke i årets avtalsrörelse. Under onsdagen, 8 mars, presenterade förbundet sitt krav på sex procents löneökning eller 1937 kronor i grundlönehöjning.
– Det är roffarbenägenhet som gjort att inflationen rusat, inte att svenskar fått högre lön, säger Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg till Proletären. Förutom löneökningar över märket, kräver hamnfacket i ett ettårigt avtal: en veckas extra semester, bättre försäkringar och åtta timmars arbetsdag för timanställda.
I en kontorsbyggnad i Skandiahamnen i Göteborg ligger Hamnarbetarförbundets kansli. Här träffar vi Martin Berg, fackförbundets ordförande. Han har arbetat i hamnen i Göteborg i över 30 år. 2020 tog han över posten efter den tidigare ordföranden Eskil Rönér.
Som ordförande spenderar han dagarna på kansliet men är fortfarande anställd på APM Terminals, på järnvägsdelen där de lastar av containrar från tågen. Den dagen han inte är ordförande längre går han tillbaka dit och jobbar under samma avtal som resten av medlemmarna.
Under onsdagen 8 mars gick Hamnarbetarförbundet ut med sitt lönekrav inför avtalsrörelsen – 6 procent. 1,6 procentenheter över märket och en halv procentenhet mer än vad det andra fackförbundet i hamnen, Transport, kräver. Dessutom kräver de en höjning av ob-tillägget på 6 procent.
– Det är inga fantasisummor. Vi förstår att löneandelen kan vara inflationshöjande. Men det är ju inte löneökningar som skickat upp inflationen i Sverige och som ätit upp nästan tio år av löneökningar.
Martin Berg tror att LO:s krav på 4,4 procent snarare kommer landa på runt 3 procent om man ser hur förhandlingarna brukar gå historiskt. Det är alldeles för lågt och kommer leda till sociala problem och att hela ekonomin går sämre.
– Fine, du behöver inte köpa tv varje år, men om du inte har råd med mat eller att skicka barnen på skolaktivitet längre, då backar vi 70 år.
– Det pratas om att arbetarna ska ta ansvar för inflationen, det är parterna [LO och Svenskt näringsliv, reds anm] rörande överens om. Men du kan inte betala maten på bordet med ditt ansvar. Och folk får det så dåligt ekonomisk nu att du inte behöver vara rymdforskare eller statsvetare för att förstå att resten av ekonomin kommer att gå dåligt när folk inte har råd att handla längre.
Under året som gått har företagens vinstandel ökat, på löntagarnas bekostnad.
– Den här inflationen har ju inte försvunnit ut i rymden. Det är pengar som hamnat i fickan på någon.
Som exempel tar Martin Berg danska containerrederiet Maersk, som äger APM Terminals, ett stenkast från fackförbundets kansli.
– Rederierna närmast oss har tjänat otroliga pengar. På grund av bristen på containrar och fartyg under och efter pandemin så ökade efterfrågan och fraktpriserna och det fanns inget intresse från företagen att åtgärda det, de var nöjda med de höga priserna.
Under 2021 ökade containerpriserna med över 800 procent.
– De kunde bara säga: vill du inte betala så gå till någon annan. Men alla båtar var ju fullbokade och dessutom jobbar de här stora rederierna i allianser.
Maersk har haft vinsttillväxt 16 kvartal i rad. 2022 slog företaget vinstrekord – 30,9 miljarder dollar. Det är den högsta vinsten någonsin i ett dansk företag och Maersk har beslutat att betala ut ungefär 14 miljarder dollar till sina aktieägare.
På Hamnarbetarförbundets förbundskonferens i december beslutade de också, förutom avtalskraven, att erbjuda aktivt stöd till alla fackförbund och yrkesgrupper som kräver lön över märket. Under förra avtalsperioden var Hamnarbetarförbundets medlemmar bundna till Transports kollektivavtal och fick lön efter märket – det har gett stora reallöneminskningar 2022.
Kan du vara självkritisk för att ni gick med på märket senast?
– Nä, det skulle jag inte säga. Alla trodde ju det skulle gå åt helvete då, alla skulle ta sin bit av ansvaret för pandemin och så vidare. Men när man gör så, då förutsätter man att det blir bra igen och att då ska vi få vår del.
Ungefär som nu då?
– Ja, det har ju gått väldigt bra för företagen men nu säger de att det kommer gå dåligt igen. Det är ju väldigt märkligt att när vi kommer in i lönerörelse, då går plötsligt allt åt helvete och det är omöjligt att tillgodogöra oss det som vi förlorat under de här åren.
För att sidsteppa argumenten om löneprisspiral kräver Hamnarbetarförbundet också en extra semestervecka, från fem till sex veckors semester om året. För att kräva fler semesterveckor brukar fackförbunden behöva sluta avtal på tre år. Men Martin Berg menar att reallöneminskningarna varit så exceptionella att det krävs rejäl kompensation.
– Varför kräver inte alla mer semester, frågar han sig.
– Semester kan ju inte vara inflationsdrivande. Du kan ju inte köpa mer mat för att du fått en sjätte semestervecka. Det går inte.
Ute i Europa har flera yrkesgrupper lyckats få rejäla löneökningar. Hamnarbetare i England har till exempel fått löneökningar på 15 procent. Vad tänker du om det?
– Det är fanatiskt den rörelse de skapat. Men de har ju fått kämpa och strejkat länge för det. Det är inget som arbetsgivaren slänger på dig liksom. Vi har valt att ta med den här extra semesterveckan också, utöver våra 6 procent, det tycker vi är rimligt.