Under 2021 anordnades det över hela landet protester mot förslaget om marknadshyra inom nyproduktion. På grund av trycket från tusentals hyresgäster valde Vänsterpartiet att fälla den sittande regeringen och då tillfälligt stoppa förslaget. Den 9:e april är det åter dags för protester runt om i Sverige. Denna gång lyfts kravet på en social bostadspolitik.
Redan 2019 när Vänsterpartiet släppte fram Januariöverenskommelsen meddelade dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt att partiet skulle väcka misstroende mot regeringen om förslaget om marknadshyra lades upp på bordet. När så nätverket Nej till marknadshyra började agera under våren 2021, bland annat genom över 200 protester den 18 april, kom den allmänna opinionen att tvinga Vänsterpartiet till agerande. Så väcktes också misstroende mot regeringen Löfven under början av sommaren 2021 och förslaget om marknadshyror lades för tillfället i papperskorgen.
I slutet av mars 2022 offentliggjordes den statliga utredningen ”Sänkt tröskel till en god bostad” (SOU 2022:14). Utredningens syfte är bland annat att undersöka vilka verktyg som behövs för få till en social bostadspolitik, samt hur ansvaret mellan stat och kommun bör fördelas för att uppnå en sådan politik. Utredningen trycker på hur dagens bostadsmarknad skapar ökade klassklyftor. ”När vissa kan etablera sig på bostadsmarknaden och få sina grundläggande bostadsbehov tillgodosedda och andra inte uppstår ojämlikheter på bostadsmarknaden.
Det tar sig uttryck genom bland annat trångboddhet, ansträngd boendeekonomi, osäkra boendelösningar, hemlöshet och skillnader mellan insiders och outsiders.” Att boendesituationen är svår för många i Sverige blir tydligt i ”Sänkt tröskel till en god bostad”. I utredningen presenteras med hjälp av Boverkets siffror att antalet barnfamiljer som är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi uppgår till 56 000 hushåll, eller 226 000 personer. Antalet personer som antingen upplever trångboddhet eller ansträngd boendeekonomi uppgår till 438 000. Övriga problem som utredningen lyfter fram är bland annat unga vuxna som tvingas bo kvar hemma på grund av svårigheter att skaffa eget boende, antalet människor som bor i slitna och nedgångna fastigheter samt osäkra andra- och tredjehandskontrakt.
I de särskilda yttrandena som kommer med utredningen säger bland annat Henrik Weston, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Stockholm, att utredningens direktiv varit allt för snäva för att kunna komma fram med förslag för en social bostadspolitik. Weston menar bland annat att staten behöver ta ett mycket större ansvar för bostaden och att bostadsfrågan idag bygger på kommunernas goda vilja. Weston menar också att ett annat problem är att beståndet av billiga bostäder fortsätter att krympa samt att han ser stora problem med renovräkningar, det vill säga när fastighetsbolagen renoverar hyresrätter för att sedan höja hyrorna med stora procentsatser.
Nätverket Nej till marknadshyra kommer den 9:e april att genomföra en landsomfattande protestdag med fokus på att föra fram kravet på en social bostadspolitik. På nätverkets hemsida går att läsa deras bostadspolitiska plattform. Den innehåller bland annat krav på ett stopp av utförsäljning av allmännytta, fler hyresrätter med god standard och skälig hyra samt att ROT-avdraget avskaffas och istället satsas på att bygga bort trångboddhet och hemlöshet.
