Höjd lön för riksdagspolitikerna – statsråden får 142.000 kronor i månaden
Mellan 1994 och 2020 har riksdagspolitikernas löner ökat med 158.1 procent. Jämför man med Sveriges övriga befolkning så ökade den genomsnittliga månadslönen bara med 126 procent under samma period.
Samtidigt som löneförhöjningarna för många arbetare får stå tillbaka under coronakrisen kan Sveriges riksdagspolitiker och statsråd räkna med en rejäl löneförhöjning. Förra veckan meddelade riksdagens arvodesnämnd att lönen för riksdagspolitiker höjs med 1.500 kronor, till 69.900 kronor i månaden.
Statsrådens löner höjs ännu mer – med 3.000 till 142.000 kronor i månaden. Allra mest för statsminister Stefan Löfven, vars lön höjs med 4.000 kronor till hela 180.000 kronor i månaden.
Detta betyder att den sammanlagda lönesumman för Sveriges 349 riksdagspolitiker nu är 24,5 miljoner kronor i månaden, eller 292 miljoner kronor per år.
Arvodesbeslutet är baserat på ”de löneförändringar som det träffats avtal om på arbetsmarknaden”. Men blickar man bakåt i tiden upptäcker man att detta är en sanning med modifikation.
Mellan 1994 och 2020 har riksdagspolitikernas nominella löner ökat med 158.1 procent. Jämför man med Sveriges övriga befolkning så ökade den genomsnittliga nominella månadslönen bara med 126 procent under samma period, enligt siffror från Medlingsinstitutet och SCB.
Tittar man istället på en av Sveriges lägst betalda yrkeskategorier så tjänar en undersköterska cirka 26.300 kronor i månaden, enligt Kommunalarbetaren. Knappt en tredjedel av lönen för en svensk riksdagspolitiker.
Riksdagens löner är inte heller behovsprövade. Det vill säga, alla riksdagspolitiker får samma summa, oavsett hur mycket de drar in från uppdrag i näringslivet. Riksdagslönen kvittas alltså inte mot inkomster från till exempel aktier, styrelseposter eller annat företagsägande.
Enligt siffror från SCB tjänar en riksdagspolitiker nu nästan lika mycket som en verkställande direktör (78.300 kronor) eller finanschef (75.600 kronor).
Årets löneförhöjning sker samtidigt som det är 100 år sedan riksdagen tog det slutgiltiga beslutet om allmän rösträtt för både män och kvinnor, något som riksdagen firade genom att visa en film och ett ljusspel på riksdagshuset fasad.
– Det är ett historiskt datum och vi kan fira att dåtidens rösträttskamp ledde till demokratins historiska genombrott i Sverige, sa Andreas Norlén, riksdagens talman, i ett pressmeddelande.
Här är listar vi andra fördelar som kommer med att vara riksdagspolitiker
Utöver en lön på närmare 70.000 kronor i månaden har riksdagspolitikerna en rad andra förmåner. Här listar Proletären förmånerna som gör politikeruppdraget ännu mer exklusivt.
- Pension
Varje riksdagspolitiker har rätt till en ålderspension som kan tjänas in även efter 65 års ålder, under högst 30 år.
- Extra arvoden
Om riksdagspolitikern är ordförande eller vice ordförande i en nämnd tillkommer extra arvoden på 20 respektive 15 procent av ledamotslönen. Den totala lönen blir då antingen 83.880 kronor eller 80.385 kronor i månaden.
- Inkomstgaranti
Riksdagspolitiker som lämnar riksdagen efter minst tre år har rätt till en inkomstgaranti. Under första året är den 80 procent av lönen (55.920 kronor), plus eventuella tilläggsarvoden. Från och med andra året sänks den till 66 procent (46.134 kronor).
Beroende på riksdagspolitikerns ålder skiftar utbetalningstiden. En person som suttit i riksdagen efter att ha fyllt 50 år får utbetalningar fram till månaden då hen fyller 65. Personer under 40 år har inkomstgarantin under max två år.
- Omställningsstöd
Riksdagspolitiker som lämnar sitt uppdrag har rätt till 85 procent av lönen under två år, plus ”karriärsrådgivning och kompetensutveckling”. Denna ersättning försvinner om riksdagspolitikern hittar en ny anställning.
- Resor
Alla resor till och från jobbet är betalda, inklusive flyg. Om det inte finns kollektivtrafik eller om riksdagspolitikern har ”särskilda skäl” får de åka taxi. Exempel på särskilda skäl är: ”tungt bagage” eller ”att ledamoten sparar mycket tid”.
Milersättning för privatbil betalas ut på 26,50 kronor milen, varav 18,50 kronor är skattefria. Varje riksdagspolitiker kan beställa ett årskort på SJ värt mellan 43.000 och 73.100 kronor.
- Hotell
Vid övernattning mer än fem mil från riksdagen eller bostaden betalas hotell. På konferens, delegation eller ”liknande uppdrag” har ledamoten rätt till hotell även om det är inom fem mil från riksdagen.
- Utlandsresor
Under en mandatperiod kan en riksdagspolitiker åka på tjänsteresor till utlandet till ett värde av sammanlagt 50.000 kronor. I denna summa ingår också eventuella ersättningar för ”ökade levnadskostnader”.
- Betalkort
Varje riksdagspolitiker får ett betalkort som ska täcka kostnader i tjänsten.
- Bostad i Stockholm
Riksdagspolitiker som bor mer än fem mil från Stockholm har rätt till en övernattningsbostad från riksdagsförvaltningen. Dessa ligger ofta i Gamla stan eller på andra exklusiva adresser. Om riksdagspolitikern har egen hyres- eller bostadsrätt i Stockholm får hen en ersättning på max 8.600 kronor i månaden.
- Traktamente
Ledamöter som bor mer än fem mil från riksdagen är berättigade till ett skattefritt så kallat Stockholmstraktamente på 120 kronor per dag. Vid uppdrag mer än fem mil från riksdagen eller bostaden som kräver övernattning har ledamöter rätt till traktamente på 400 kronor per dag, varav 240 kronor är skattefria.
Samtliga siffror i listan är hämtade från riksdagens hemsida.
Fotnot: En tidigare version av artikel innehöll två faktafel. 1. En riksdagspolitiker kan antingen få ekonomiskt stöd eller omställningstöd. Inte bägge två. 2. Riksdagspolitikernas löner har ökat med 158.1 procent sedan 1994, inte sex procent per år. Tre andra formuleringar har också ändrats i texten för att förtydliga maxtaket för respektive utgift.