Befria bostaden från marknaden: Hyresgäster om marknadshyror: Förslaget är helt sjukt
Att ha en bostad är en rättighet, men marknadskrafterna arbetar inte för att tillgodose våra behov utan för att maximera sina vinster. Det leder till bostadsbrist, spekulation och höjda hyror. Inför protestdagen mot marknadshyror på söndag 18 april har vi tittat närmare på dagens bostadspolitik, vilka som förlorar på den och vilka som tjänar på den.
Det har gått två år sedan Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centern slöt januariöverenskommelsen. En del av avtalet var att införa marknadshyror för nyproduktion samt att öka lägesfaktorns betydelse i hela bostadsbeståndet.
Den genomsnittliga hyreshöjningen om marknadshyror skulle införas beräknas bli 51 procent. Men i stadsdelen Majorna-Linné, Göteborg, med 64.000 invånare beräknas hyrorna stiga med 67 procent, enligt konsultföretaget Rambolls rapport som Hyresgästföreningen beställt.
– Det är helt sjukt, mycket av vår lön kommer då gå till att betala hyran. Vi har barn som går här i skolor och det är inte bara att flytta från området.
Det säger förskoleläraren Alexandra Susini, som tillsammans med sin sambo och fyra barn bor i en hyresrätt i Masthugget, som ingår i Majorna-Linné, till Proletären.
– Det råder redan bostadsbrist i Göteborg och det som byggs har höga hyror, vilket gör att allt färre kan få en hyresrätt. Att köpa en bostad är väldigt svårt och att då även billiga hyresrätter är begränsade gör situationen väldigt svår för många människor.
I rapporten från Ramboll beräknar man vad en genomsnittslägenhet på 57 kvadratmeter med två rum och kök skulle få för hyreshöjningar om marknaden får bestämma. Beroende på i vilken stadsdel man bor varierar hyreshöjningarna från 1.370 kronor upp till 4.080 kronor. I Majorna-Linné beräknas genomsnittlägenheten gå upp från 6.090 till 10.160 kronor i hyra.
– Idag har vi en rimlig hyra, men detta skulle verkligen innebära att det blir tuffare ekonomiskt. Vi skulle nog klara oss men det finns många andra som skulle drabbas hårt. Idag kan en ensamstående mamma bo i Majorna men med marknadshyror kommer det bli omöjligt, säger Alexandra Susini.
Pensionären Bruno Bran, 79, bor i en hyreslägenhet i Majorna och ser regeringens utredning om marknadshyror som en katastrof och ett hårt slag mot honom.
– Det krossar hela ekonomin för mig, då kan jag glömma bredband och sådana saker.
– Segregationen kommer bli ännu värre, det är helt självklart. Det skapar ett A- och B-lag, men vart ska B-laget ta vägen? säger Bruno Bran.
Enligt rapporten kommer konsumtionsutrymmet hos hushållen att minska om marknadshyror införs. I Stockholm beräknas den största minskningen med 14 procent, Göteborg och Luleå tolv procent och i Eskilstuna och Linköping beräknas det minska med nio procent.
– Det byggs en del hyresrätter idag i till exempel Hovås, men de är svindyra. Där kan inte någon som inte har bra med pengar bo. Marknadshyror kommer definitivt att ytterligare öka segregationen i Göteborg, säger Alexandra Susini.
Hur ser du på att marknadshyror kan införas i pandemitider?
– Det är helt sjukt med tanke på att många har blivit av med jobben och man redan är drabbade av pandemin, att man då börjar prata om marknadshyror är för mig helt sjukt.
I grannområdet till Masthugget byggs det bostäder vid det gamla hamnområdet Masthuggskajen. Tidigt gick man ut med att det skulle finnas blandade typer av lägenheter och att även billiga hyreslägenheter skulle byggas. Ett löfte som nu tagits tillbaka:
– Det kan inte vara rimligt att alla ska kunna köpa eller hyra sin bostad oavsett var den ligger i Göteborgs stad, säger Göteborgs Stads fastighetsdirektör Martin Öbo till Sveriges Radio.
Bruno Bran blir upprörd när han hör om planerna på bostadsbygget vid Masthuggskajen:
– Det är typiskt, man kan inte vänta sig något annat. Dessa löften är till för att hålla oss lugna ett tag men de är inte till för att uppfyllas.