Ingen intervention i Niger – ännu
Efter att den västafrikanska unionen Ecowas hotat med ett militärt ingripande i Niger har situationen lugnat sig något, åtminstone för de närmaste dagarna.
Det var förra söndagen som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas hotade det nya militärstyret i Niger med ett militärt anfall – om inte juntan släppte och återinstallerade den avsatte västvänlige presidenten Mohamed Bouzay, som befinner sig i husarrest.
Det nya styret, som letts av general Abdourahamane Tchiani men som nu har meddelat att man utsett tidigare finansministern Ali Mahamane Lamine Zeine till ny premiärminister, fick en vecka på sig. Natten till måndag hade de sju dygnen passerat, men då hade tonen mildrats något från Ecowas.
En direkt anledning är att senaten i det viktiga grannlandet Nigeria dragit i handbromsen och uppmanat Nigerias nyvalda president Bola Tinubu – som också är ordförande i Ecowas – att i sin tur uppmana Ecowas att stärka diplomatiska och politiska alternativ till en intervention. Nu ska organisationen istället hålla ett nytt möte på torsdag där man ska diskutera nästa steg.
En annan anledning är att flera av de 15 länderna i Ecowas har konstitutionella hinder för att gå i krig utan de nationella parlamentens godkännande. Så i värsta fall handlar uppskovet bara om att få de nödvändiga besluten för vad som kan utvecklas till ett förödande storkrig i regionen.
Det nuvarande militärstyret i Niger har direkt stöd från grannländerna Mali och Burkina Faso, som också genomgått flera kupper de senaste åren och har suspenderats från Ecowas – och som deklarerat att de kommer se en intervention som en krigsförklaring också mot dem. Men också från det norra grannlandet Algeriet, som inte ingår i Ecowas men som starkt motsatt sig ett militärt ingripande och istället förespråkar en diplomatisk lösning.
Därutöver finns det ett tydligt folkligt stöd för det nya styret i den före detta franska kolonin Niger. Inte minst på grund av de antikoloniala och i synnerhet antifranska stämningar som råder i det råvarurika men fattiga landet.
Ett stöd som är tillräckligt stort för att få synas även i nyhetssändningar i bland annat svensk public service, som visade bilder från en demonstration med tusentals deltagare i måndagens Aktuelltsändning.
– Om Ecowas styrkor beslutar att anfalla vårt land får de gå över våra döda kroppar. Den 26 juli beslutade vårt land att återta sin självständighet och suveränitet, sa en demonstrant till SVT:s utsände.
Om han var bekant med symboliken i datumet som gav Kubas revolutionära rörelse sitt namn är oklart. Men faktum är att det finns paralleller mellan 1950- och 60-talens befrielserörelser i tredje världen och de militärstyren i Västafrika idag som har folkligt stöd för att kapa banden med den gamla kolonialmakten Frankrike – och den moderna motsvarigheten USA.
På Kuba var det USA:s överklass som hade lekstuga på de fattiga kubanernas bekostnad, fram till revolutionen 1959, och det var USA som importerade så gott som allt av Kubas sockerproduktion. I Niger är det den gamla kolonialherren Frankrike som härskar med moderna medel. Frankrike har runt 1.500 soldater i landet och importerar en stor del av sitt uran till kärnkraften från Niger – där bara omkring en av sju invånare har tillgång till el.
I samma Aktuelltsändning fick vi dock lära oss att det inte finns något samband mellan den militära närvaron och exploateringen av landets råvaror. Som objektiv och neutral expert tillkallades i dessa krigstider en forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Det finns i den här kritiken mot Frankrike och fransk politik också mycket konspirationsteorier, som att Frankrike är i Sahel för att man är intresserade av naturresurser, sa Gabriella Körling från FOI.
Juntan i Niger stängde på måndagen sitt luftrum inför en hotande invasion, men har sagt att man är villiga att släppa in medlare från Ecowas.
Nigeria, som är Afrikas folkrikaste land med runt 220 miljoner invånare, är inte bara den största ekonomin i regionen utan på hela kontinenten. Sedan kuppen i Niger har Nigeria stängt den 160 mil långa landgränsen mellan länderna och stoppat all export av elektricitet till Niger, som får cirka 70 procent av sin el från Nigeria.
Samtidigt har USA, som har drygt 1.000 soldater i landet, stoppat sitt bistånd till Niger. Också EU och Världsbanken har stoppat alla utbetalningar till den tidigare franska kolonin.
Ecowas bildades som en handelsunion 1975, men har också använts som ett verktyg för västimperialismen i flera interventioner i regionen. Bland annat i Mali 2013, där organisationen tillsammans med den tidigare kolonialherren Frankrike stred mot islamistiska rebeller som tagit kontrollen över de norra delarna av landet.
Trots de fina orden om att försvara den konstitutionella demokratin var såväl Ecowas som Frankrike då inbjudna av en av många regimer i regionen som kommit till makten efter en kupp.