Det blir fallet när regeringen nu förslår att riksdagen ska avskaffa de sk Ådalslagarna. Kommunistiska Partiet motsätter sig bestämt allt samarbete mellan polis och militär.
Det har gått 75 år sedan svensk militär sköt mot det fredliga demonstrationståget med strejkande arbetare i Ådalen och dödade fem personer. Som en man protesterade Sveriges arbetarrörelse och skotten i Ådalen bidrog aktivt till socialdemokratins övertagande av regeringsmakten året efter.
Ett annat påtagligt resultat av det brutala övergreppet från borgarstaten blev Ådalslagarna som förbjuder insättandet av militär mot civila. Sedan dess har det funnits vattentäta skott mellan polis och militär. Så klara gränser att polisen inte ens får använda militär materiel i sitt arbete.
Viktig princip
Nu bryts den viktiga principen och det är symptomatiskt och beklagansvärt att det sker av en socialdemokratisk regering, till på köpet en regering som stöds av vänsterpartiet. Regeringen vågar inte gå hela vägen men i tidens anda används terroristfaran som motiv för lagändringen.
Enligt proposition 2005/06:111 ska militär få ingripa mot terrorangrepp i Sverige. Däremot får polisen inte ta hjälp av försvaret för att hindra annan brottslighet. Enligt lagen, som föreslås träda i kraft 1 juli i år, får militär bara kallas in om polisen saknar resurser att möta ett angrepp och trupperna ska stå under polisens befäl.
Det ska fortfarande vara förbjudet att använda militär i samband med demonstrationer och regeringen understryker att lagen bara ska gälla vid terroristangrepp. För att få kalla in militär måste polisen få klartecken från regeringen.
Men här finns ett kryphål. I akuta lägen ska polisen kunna ta hjälp utan regeringens godkännande i förväg. Saken ska sedan prövas av regeringen som kan dra tillbaka trupperna.
En tidigare statlig utredning föreslog att militär också ska få sättas in mot organiserad brottslighet exempelvis kriminella MC-ligor. Regeringen anser att polisens resurser räcker för att hantera sådan brottslighet.
Sedan lång tid har det från borgerligt håll lobbats för att öka samarbetet mellan polis och militär. Därför kommer den nya lagen säkert att antas av riksdagen, vilket skulle vara en kraftig försvagning av den borgerliga demokratin.
Terroristbegreppet
Terroristbegreppet är inte klart definierat, inte i Sverige och inte i FN. Kan demonstrerande arbetare komma att kallas terrorister? Hur agerar en framtida öppet reaktionär högerregering när klassmotsättningarna skärps och hur agerar militären? Vet att allt större del av Sveriges krigsmakt består av yrkessoldater, såsom fallet var 1931. Trots lagens begränsningar är isen kring militärt insättande mot civila svenskar bruten när militären tillåts att agera polis i fredstid.
Kommunistiska Partiet motsätter sig bestämt allt samarbete mellan polis och militär. Istället bör anslagen till krigsmakten kraftigt skäras ned och inriktas på att för framtiden säkra ett allmänt folkförsvar.
LARS ROTHELIUS
Proletären 10, 2006
