Kommentar: Israeliska räder i Syrien när Trump lämnar Vita huset

Medan Melania Trump rapporteras flyttpacka i smyg, för att inte göra sin make upprörd över att påminnas om att de ska lämna Vita huset, utnyttjar Israel och den israeliska militären till fullo Trumps sista tid som president.

De senaste veckorna har Israel genomfört flera stora bombräder i Syrien, och israeliska stridsflygplan och drönare har på daglig basis flugit lågt över Libanons huvudstad Beirut. Invånare i Beirut säger att det påminner om kriget 2006, när Israel invaderade Libanon och krigade mot Hizbollah, och urskiljningslöst bombade civila.

I Syrien är det också libanesiska Hizbollah samt iranska miliser, allierade med regeringen i Damaskus, som är Israels måltavla. Med hjälp av underrättelseuppgifter från USA bombade Israel förra veckan mellan staden Deir Ezzor i östra Syrien och gränsen mot Irak. Enligt en högt uppsatt källa till den israeliska tidningen Haaretz, diskuterade USA:s avgående utrikesminister Mike Pompeo attacken med chefen för den israeliska underrättelsetjänstern Mossad, Yossi Cohen, i Washington dagen före bombningarna. 

Den syriska regeringen har inte bekräftat uppgifterna, men enligt det Londonbaserade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) ska så många som 57 personer dödats, efter att deras tidigare rapport talat om 40 döda. Nio syriska regeringssoldater och 31 ”icke-syriska” milismän kopplade till Iran, enligt SOHR.

Även om attacken i Deir Ezzor sticker ut – den fjärde på två veckor – och intensiteten ökat de sista veckorna av Trumps tid som president, är det långt ifrån ovanligt att Israel bombar i Syrien, även om de enskilda anfallen sällan kommenteras. I december förra året sa den israeliska försvarsmakten IDF:s generalstabschef Aviv Kochavi att, ”vi har anfallit över 500 mål i år, på alla fronter, utöver multipla hemliga operationer”.

Under hela kriget i Syrien har Israel systematiskt bombat inne i Syrien, i syfte att försena den slutliga befrielsen av landet – och för att hjälpa de terrorgrupper som stridit mot den syriska armén sedan 2011. Deir Ezzor befriades av regeringstrupper 2017, då hade staden varit belägrad av Islamiska Staten, IS, i tre år, sedan 2014.

Men enligt såväl Donald Trump som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är det inte terrorgrupper som IS – utan det av USA:s sanktioner hårt pressade Iran, som är det stora hotet i regionen. Inte heller det USA-allierade Israel, som förutom räderna i Syrien regelbundet terrorbombar palestinierna i Gaza och förtrycker de ockuperade palestinierna på Västbanken, eller USA självt, som skapat så mycket förödelse i Mellanöstern genom sanktioner och krigen i Afghanistan, Irak och Libyen.

I Jemen är det USA:s allierade Saudiarabien – som också förenas med USA och Israel i hatet mot Iran – som med USA-tillverkade vapen har skapat världens värsta humanitära katastrof, enligt FN, i sitt krig mot huthirörelsen. Huthirörelsen, som Mike Pompeo förra veckan meddelade terrorstämplas av USA, vilket ytterligare kommer att försvåra den humanitära situationen i Jemen.

USA:s tillträdande president Joe Biden är på många sätt en pålitligare representant för USA-imperialismen än Trump är, men inte lika hård i retoriken mot Iran som Trump. Biden har öppnat för att återansluta USA till kärnenergiavtalet med Iran, som Trump och USA lämnade 2018.

För att torpedera en utveckling i en sådan mer diplomatisk riktning kom Mike Pompeo förra veckan med det befängda påståendet att det shiamuslimska Iran skulle hysa den sunniextremistiska terrorgruppen al-Qaida i landet.

Kärnvapenstaten Israel motsätter sig helt att Iran ska ”tillåtas” framställa kärnkraft, och i veckan hotade Netanyahus partikamrat och allierade i Likud, Tzachi Hanegbi, som haft en rad tunga ministerposter, med att Israel kan komma att slå ut Irans kärnreaktorer om USA återansluter till avtalet. 

”Det kan vi naturligtvis inte tillåta. Vi har redan två gånger gjort vad som behöver göras, 1981 mot det irakiska kärnenergiprogrammet och 2007 mot det syriska kärnenergiprogrammet”, sa Hanegbi och refererade till israeliska bombningar i de båda länderna.

Det är mindre än två månader sedan mordet på den iranske kärnforskaren Mohsen Fakhrizade, allmänt betraktat som ett verk av Mossad, med eller utan direkt hjälp från USA. För några veckor sedan var det också årsdagen av USA:s mord på den iranske generalen Qassem Soleimani, som USA mördade när han befann sig i Irak, den 2 januari 2020.

Många har befarat en sista stor attack på Iran från den avgående Trumpadministrationen, men efterdyningarna av händelserna i Washington den 6 januari, då Trumpsupportrar tog sig in i Kapitolium och Trump anklagas för att ha uppviglat dem, har förhoppningsvis fört det goda med sig att de kylt ner sådana planer.