Kommentar: Kortsiktigheten har fått gå före i omsorgen

Kommunal har nyligen gjort en undersökning för att ta reda på om det anställs vikarier och fastanställd personal i äldrevården som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Det är arbetsplats- och skyddsombud som svarat på en enkät. En liknande undersökning gjordes för två år sedan.

Årets undersökning visar att ännu fler nu uppger att det anställs främst vikarier, men också fastanställda, som inte har tillräcklig svenska för att kunna utföra alla arbetsuppgifter. Över 93 procent av de tillfrågade kommunalarna säger att det anställs vikarier utan tillräckliga språkkunskaper.

Det leder till ökad arbetsbelastning för de som har språket fullt ut. Många av arbetsuppgifterna är beroende av att personalen behärskar svenskan och har en kommunikation som inte kan misstolkas, både inom arbetslaget och med de äldre. Det är medicinlistor som ska läsas och dokumentation och rapporter som ska både skrivas och läsas.

I en artikel i Göteborgsposten härom veckan beskriver mammor i Angered sin oro över att deras barn går i förskolor där barnen inte lär sig svenska för att personalen inte pratar språket tillräckligt bra.

I artikeln om Angeredsmammorna intervjuas också en förskoleforskare, Christian Eidevall, som säger att: – För barn i riskzonen kan förskolan vara skillnad mellan liv och död.

Det är bra att problemet med bristande svenskkunskaper hos personalen uppmärksammas. För det är ett verkligt problem. Valåret kommer att fyllas med löften och vi förväntas ha glömt tidigare valårs alla löften om hur bra äldrevård och barnomsorg ska bli. Och det kommer att pratas tyst om vilka försyndelser, både under borgerliga och socialdemokratiska regeringar, som föranlett situationen.

När budget sätts före behov, när kortsiktighet sätts före långsiktighet, när verksamheterna är så uppsplittrade och byråkratin har så många led, då hamnar de som arbetar på golvet och de som är i behov av omsorgerna i en omöjlig och många gånger ovärdig situation.

Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård intervjuas i Kommunalarbetaren om undersökningen. Hon är noga med att påpeka att problemet inte är att medarbetarna har ett annat huvudspråk, det är i stället en kompetens som borde tas till vara på.

Angeredsmammorna vill inte kritisera förskolepersonalen som har svårt med svenskan.

– De är ju en av oss. Men de måste lära sig språket innan de skickas till förskolan, säger kulturtolken Rafif Saleh.

Det är viktiga uttalanden. Vägen mot förbättringar går via en enig arbetarklass. Det är inte vi arbetare som ska splittras och fördömas. Det är politiker och deras medgörliga tjänstemän som ska stå till svars. Och vi ska inte ha samma kortsiktiga perspektiv som valpartiernas valstrateger, som utgår från att vi både glömmer och går på vad som helst och tror på de vackra orden innan vi sett vad det blir av dem.

Malin Ransgård från Kommunal förespråkar en nationell satsning på vuxenutbildning och svenska för invandrare. I Göteborg och en del andra kommuner har det beslutats om ett språktest för  förskolepersonal.

Språktest är mer att se som en akut och tillfällig lösning. Det långsiktiga i sammanhanget handlar om vuxenutbildning, SFI, utbildning och fortbildning i de aktuella yrkena.

Med en sådan grund bidrar man förhoppningsvis också till att bli av med den klassmässigt förnedrande inställningen att det finns enkla jobb.

Sätt en kostymklädd superbyråkrat att ha målarstund med en barngrupp så att alla barnen blir sedda, stöttade och vägledda! Eller låt en politiker jobba med att hjälpa en människa på äldreboendet på toaletten på ett värdigt sätt. Då kanske det blir uppenbart för dem att det inte är en fråga om enkla jobb.

Lika klart syns behovet av en god arbetsmiljö och trygga anställningar. Det är långsiktighet och planering som måste till.

Marit Kalleson
Pensionerad förskollärare