Nu sker bråket om den svenska utlåningen till de baltiska länderna
inför öppen ridå samtidigt som de baltiska ekonomierna sjunker ihop.
Kraven på de baltiska länderna är stenhårda, neddragningar inom hälso-
och sjukvård, lönesänkningar och pensionssänkningar är diktaten från
västvärldens institutioner som EU och IMF, Internationella valutafonden
med Sverige som aktiv aktör.

Värst ute är Lettland som för att få nödlån måste reducera sin offentliga budget med 40 procent. 100 skolor håller på att läggas ned, över 5000 lärare sparkas, mer än hälften av landets 70 sjukhus skall bort och pensionärer och offentliganställda får sina löner och pensioner sänkta.

Medan den verkligt stora utlåningen gick till den rikaste femtedelen i Lettland så är det nu de mest utsatta som drabbas av kapitalismens kris.

Den hämningslösa utlåningen, helt enligt den anarkistiska kapitalismens inneboende drivkrafter, har lett till att banker som Swedbank och SEB under de senaste fem åren kammat hem 14,6 respektive 10 miljarder i vinst. Relaterat till de baltiska vinsterna kan aktieutdelningen från Baltikum ha gett 5,5 miljarder kronor.

Men nu är det inte lika roligt längre, kreditförluster på 70 miljarder väntar de svenska bankerna under de närmaste två åren.

I sin rädsla för en lettisk devalvering kräver Sverige det nästan omöjliga av Lettland – gigantiska nedskärningar inom hälso- och sjukvård, attacker mot pensionärer, arbetare och offentliganställda.

Den hämningslösa utlåningspolitik som kolonialmakten Sverige bedrivit mot ett litet land som Lettland skall inte lettlands sjuka, pensionärer, arbetare, lärare och skolungdomar drabbas av.

Roland Spont TCO:s chefsekonom har helt rätt i sak i en debattartikel den 6 juli där han skriver:
”Krisen förvärras av att man satsat på en lågskattemodell, där ingen reavinst behövde betalas på spekulationsvinster på bostäder. Vidare har man ingen inkomstutjämning genom inkomstskatterna utan platt skatt med samma procent för rik som fattig. I Sverige har detta hyllats av konservativa krafter, som sett det som förebilder och senast i Globaliseringsrådet förordade Svenskt näringsliv ett sådant system. Ur konjunktursynpunkt är platt skatt den allra sämsta modellen.”

I sin debattartikel konstaterar Spont att det är länder med platt skatt som Island, Ungern och de baltiska staterna som råkat värst ut. Så det ideologiska skyltfönster som skulle vara högerpolitikens förebild gentemot de skandinaviska folken har idag inte en ruta hel.

Men det finns även en annan dimension på eländet; nämligen den svenska överklassens historiska baltaktivism i nutiden förstärkt av Nato- och EU-utvidgning. Utlåningen påhejades av de olika svenska regeringarna, riksdagspartierna och medievärlden som med glädje också såg att den svenska inflytelsesfärens bopålar flyttades fram till ryska gränsen.

I ett sådant opportunistiskt klimat är det ingen eller ytterst få som vågar höja ett varningens finger, vilket skulle ses som nästan landsförrädiskt. Då bättre att spela med i elakt spel än att riskera hamna utanför vad som är tillåtet att säga i den kungliga huvudstadens politiska och mediala innevärld.

Den höger som på sena 80-tal och tidigt 90-tal skrek sig hes om solidaritet med balterna i samband med Sovjets upplösning kräver nu gigantiska uppoffringar av samma folk som man för mindre än 20 år sedan officiellt deklarerade sitt eviga stöd åt. Var finns idag Sveriges engagemang för Lettlands utsatta, utöver den rena fattighjälpen? Vi bara undrar.

I stället talar den råa penningen, diktaten från Sverige och andra västländer viner om öronen på de baltiska folken.

De svenska bankernas hårda skuldindrivningspolicy har dessutom skapat inrikespolitiska problem för lettiska regeringen. Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis har sett sig tvungen att rikta skarp kritik mot de svenska storbankernas agerande i sin skuldindrivning. Nu pågår polisutredning som ska slå fast om bankerna agerat brottsligt.

Så nu kräver Östersjöområdets finansiella gendarm, Sverige, pengarna åter från sina nya besittningar på andra sidan Östersjön och borta med Östersjövinden är alla vackra ord om de baltiska folken som fälldes för 20 år sedan.

• Stoppa de ekonomiska attackerna mot Baltikums fattiga!
• Lånekarusellen är inte baltiska folkens fel – kräv rejäla skuldavskrivningar!
• Ställ de ansvariga svenska politikerna till svars för skandalen!

8 juli 2009
Proletären nr 28, 2009