Kommentar: Mer krigsmuller från USA riktat mot Kina

Skillnaden mellan de båda stormakternas föredragna form av diplomati kunde knappast vara tydligare. Medan Kina lagt fram ett fredsprogram för Ukraina (som omedelbart förkastades av Washington trots att Ukrainas president Zelenskyj var försiktigt positiv), och mäklar fred mellan USA:s ärkefiende Iran och dess allierade Saudiarabien, gör världens i särklass största militärmakt som man alltid gjort, förbereder för mer och nya krig, hundratals mil från det egna territoriet.

Med Kinas egen upprustning som förevändning presenterade förra måndagen USA:s president Biden, flankerad av Storbritanniens och Australiens premiärministrar och en 115 meter lång ubåt, militärpakten Aukus första stora nyhet. USA ska sälja minst tre atomdrivna ubåtar till Australien, snabbare än vad som tidigare förväntats, i en affär som kan bli värd upp emot 245 miljarder dollar.

Det var i oktober 2021 som Australien och USA förargade Frankrikes president Macron till den grad att han kallade hem landets ambassadörer från Canberra och Washington. Anledningen var att Australien drog sig ur en ubåtsaffär med Frankrike för att gå in i militäralliansen Aukus tillsammans med USA och Storbritannien och köpa USA-tillverkade ubåtar istället för franska.

Nu kommer USA att ytterligare utöka sin marina närvaro runt Australien – och Kina – fram till att Australien får färdigbyggt sina superubåtar, vilket fortfarande inte kommer att hända på flera år. 

Biden påstod i sitt tal att USA under decennier säkrat stabiliteten i Stillahavsområdet till ”enorm nytta” för regionen och hela världen, inklusive Kina. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak var ärligare när han sa att det är Kinas ”ökade självsäkerhet” som gör att ”vi” måste ”stärka våra egna länders motstånd”.

Presentationen på USA:s örlogsbas Point Loma utanför San Diego i Kalifornien sammanföll med årsdagen för högtidlighållandet av Samväldet (Commonwealth på engelska), det vill säga den mellanstatliga organisation av tidigare kolonier, samlade runt den gamla kolonialmakten, som är resterna av det brittiska imperiet – och det var ett passande datum.

Aukus är en modern skapelse av samma gamla koloniala mentalitet som Storbritannien visade upp mot Kina under opiumkrigen på 1800-talet och övertagandet av krigsbytet Hongkong. Men idag, liksom när Tony Blair följde George W Bush i invasionen av Irak för 20 år sedan, är det USA som styr och London som gör som Washington vill. 

Australien är den part i dealen som kan komma att få betala det högsta priset, om USA väl lyckas provocera fram ett krig mot Kina över Taiwan. Australiens före detta premiärminister Paul Keating (från samma Laborparti som nuvarande Anthony Albanese) har också gått ut och hårt kritiserat att Australien ger upp en nationell säkerhetsstrategi till förmån för att hjälpa USA upprätthålla sin ”strategiska hegemoni” i Asien. 

Keating kallade förra veckan beslutet att dra in Australien i Aukus för ”det sämsta internationella beslutet” av en Laborregering på länge.

Kinas utrikesdepartement har också fördömt de tre ländernas utspel som ”typisk kalla krigs-mentalitet”, som ”bara kommer att öka kapprustningen, underminera det internationella icke-spridningsavtalet och skada regional fred och stabilitet”.

Ett annat land i regionen som vädrat sitt missnöje är Indonesien, just med hänvisning till att tekniken som används till att driva ubåtarna i förlängningen kan göra Australien till en kärnvapennation. Bara timmar efter det gemensamma uttalandet på Point Loma uppmanade Indonesiens utrikesdepartement på Twitter Australien att hedra icke-spridningsavtalet.

Men tyvärr finns det också andra länder i regionen som likt Australien rättar in sig i Natoledet. Förutom Aukus (Australien + UK + US) finns även det mindre formaliserade men växande militära samarbetet Japhus – mellan Japan, Filippinerna och USA. 

Filippinerna, en amerikansk koloni mellan 1898 och 1946, har under den nye presidenten Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr (son till den gamle diktatorn Marcos) öppnat upp fyra nya militärbaser för amerikanska trupper, och förra veckan genomförde USA och Filippinerna sin största gemensamma militärövning någonsin med omkring 3.000 soldater.

Japan, som enligt den så kallade MacArthur-konstitutionen från 1947 är pacifistiskt och avsäger sig rätten att föra krig (konstitutionen skrevs under överinseende av general Douglas MacArthur som var överbefälhavare för de allierade styrkorna under den USA-ledda ockupationen av Japan efter andra världskriget), har också nyligen tagit fram en ny nationell säkerhetsstrategi för att öka sin militära kapacitet.

Tokyo överväger också att skicka vapen till Ukraina, och ska dubbla sin militärbudget på fem års tid till Natomålet på två procent av BNP.

All upprustning är framför allt till gagn för USA:s militärindustriella komplex. Samma dag som Biden stolt annonserade USA:s senaste förberedelse för krig i Asien presenterade fredsinstitutet Sipri färska siffror som visar hur USA:s krigsindustri ytterligare ökat sin dominans på världsmarknaden.

Under femårsperioden 2018-22 ökade USA:s del av världens samlade vapenexport från 33 till 40 procent jämfört med perioden 2013-17. Samtidigt var Asien och Oceanien mottagare av 41 procent av försäljningen av större vapen under perioden 2018–22.

– Den växande bilden av Kina och Nordkorea som ett hot har drivit på efterfrågan på vapenimport i Japan, Sydkorea och Australien, särskilt av långdistansvapen, säger Siemon T. Wezeman, forskare vid Sipris forskningsprogram för vapenöverföringar, i rapporten. 

– Den huvudsakliga leverantören för alla tre är USA.

Samtidigt rustar också Kina upp, och som den kinesiska regeringen konstaterar ser vi en kapprustning inte olik den under kalla kriget, som riskerar att leda till en direkt konfrontation mellan världens enda militära supermakt och dess stora utmanare som ekonomisk och politisk supermakt.

Aukus är ännu en skapelse för att göda krigsindustrin och bevara USA-imperialismens hotade världsherravälde, och är raka motsatsen till nödvändig avspänning i regionen.