Mikael Nyberg om DCA: ”Man vill inte ha någon debatt om de avgörande besluten”

DCA, Defence Cooperation Agreement, som ger USA:s militär tillgång till 17 svenska militärbaser, röstades igenom i riksdagen förra veckan.

Liksom Natomedlemskapet föregicks beslutet knappast av någon som helst offentlig debatt. De få som höjt rösten mot avtalet har, liksom Natomotståndarna våren 2022, förlöjligats eller beskyllts för att tjäna Rysslands intressen.

En av kritikerna är journalisten Mikael Nyberg.

– Jag ser Natoanslutningen och DCA-avtalet som krönet på den borgerliga reaktionen mot hundra år av folkliga framsteg i Sverige, både vad gäller arbetarklassens ställning och utrikespolitiken, förklarar han för Proletären.

DCA-avtalet går mycket längre än Natomedlemskapet och ger USA fri tillgång till i stort sett all svensk militär infrastruktur. Att det på något sätt skulle bidra till säkerheten köper Mikael Nyberg inte.

– Säkrare blir vi ju inte. Det blir inte mycket kvar av Gotland om de ryska ledarna vid utbrottet av ett storkrig i Europa misstänker att det finns amerikanska kärnvapen där.

Avtalet innehåller inga skrivningar som förbinder USA att garantera Sveriges säkerhet, påpekar han.

– Men det ger USA frihet att använda svenskt territorium för krigsförberedelser och militära operationer i eget intresse. Varken riksdagen, det svenska folket, eller för den delen de andra Natoländerna, får något att säga till om.

Riksdagsbeslutet om DCA-avtalet är, menar Mikael Nyberg, en fullmakt för regeringen och försvarsmakten att utan demokratiskt krångel ställa vårt land till den amerikanska krigsmaktens förfogande.

– Det är som med den ekonomiska politiken. Man vill inte ha någon debatt om de avgörande besluten. Man vill kuckla som man vill med Pentagon och de styrande i Washington. Det är förklaringen till att alla skrivningar i avtalet som rör Sveriges suveränitet är så oprecisa och luddiga.  

Regeringen har försökt vifta bort oron för kärnvapen på svensk mark. Frågan är inte aktuell, heter det, och Sveriges inställning sägs vara välkänd. Det handlar om att ge regeringen handlingsfrihet, hävdar Mikael Nyberg.

Sverige fördes också in i Nato helt utan förbehåll om kärnvapen och annat, påminner han om. 

– I en paragraf i inledningen till DCA-avtalet står att USA ska respektera Sveriges suveränitet och tidigare ingångna avtal. Bland annat om lagringen av vissa typer av vapen. Det signalerar för allmänheten att USA respekterar vår anslutning till avtalet om förbud av spridning av kärnvapen, NPT. ”Titta, vi har skrivit på NPT- avtalet, och det står att USA ska respektera det”, säger Peter Hultqvist [socialdemokratisk försvarsminister när Sverige lämnade in Natoansökan och först förhandlade DCA-avtalet]. Men det är ett lurendrejeri.

– USA tolkar nämligen icke-spridningsavtalet som att man har rätt att sprida sina kärnvapen vart man vill så länge man behåller kontrollen över dem. Det vet naturligtvis både Socialdemokraterna och Tidölaget. Sverige har inte som Finland något förbud mot införsel av kärnvapen i landet. Genom att inte säga ett pip om kärnvapnen och säga blankt nej till förbud mot dem, har man fria händer nu när avtalet är i hamn. 

Vänsterpartiet röstade nej till både Natointrädet och DCA-avtalet. Det välkomnar Mikael Nyberg, men han är också kritisk till partiets utveckling.

– Vänsterpartiet har en inte allt för stolt historia av stöd till moderna imperialistiska fälttåg, som i Afghanistan och Libyen. Argumentationen mot Natomedlemskapet var fokuserad på Erdogan snarare än på de globala våldsverkarna i Vita huset. Det framstod som om problemet med Nato är att man släppt in autokrater i en allians av demokratier.

Så har också ett nytt moderiktigt begrepp dykt upp i Vänsterpartiets retorik, påpekar Mikael Nyberg: ”den regelbaserade världsordningen”

– Det har lanserats av USA och är ett nytt kodord för USA:s och dess allierades rätt att styra och ställa i världen. Det gäller ekonomiskt: USA får införa vilka statssubventioner av företagen som helst, men om Kina gör samma sak startar man handelskrig. Och det gäller militärt: USA och Nato struntar fullkomligt i folkrätten när de startar krig, men när Ryssland angriper Ukraina hänvisar man gärna till den. Det är ett hyckleri. I det globala syd är det helt uppenbart, men i vår del av världen, inte minst i Sverige, blir man stämplad som putinist om man påpekar det. 

– Visst finns det folk på vänsterkanten som ursäktar de ryska brotten med de amerikanska och stöder angreppskriget i Ukraina, men då fastnar man i stormaktslogiken. Alliansfriheten handlar om att lösgöra sig ur det globala gängkriget och inte ty sig till den ena eller andra imperialisten.

Vänsterpartiets velande och dess förbehållslösa ja till upprustningen för Nato, där Sverige ska lägga mer än två procent av BNP på militären, hänger samman med den politiska strategi partiet valt, menar Mikael Nyberg.

– Ledningen har lämnat det som partiet under de kommunistiska åren kallade masslinjen, eller folkrörelselinjen om man så vill. Planen är att ta sig upp i toppen av samhällspyramiden, komma in i regeringen och där påverka politiken och vrida samhället åt rätt höll. Strategin förutsätter ett rikt mått av opportunism. För att få utrymme i mediedebatten och komma i fråga för regeringsposter måste man vara följsam. De potentiella resultaten är begränsade och tillfälliga. Hela projektet är feltänkt.

Framtiden ser för tillfället inte ljus ut, tycker Mikael Nyberg. Men det finns hoppfulla ansatser.

– Inte minst bland de unga som med utrotningskriget i Gaza fått upp ögonen för vad som pågår i världen. Liksom folken i syd ser de hyckleriet i den västliga politiken. 

– Men en avgörande fråga, tror jag, för vänstern idag är vad vi gör av sådana ansatser. Vi lider inte brist på analyser och samhällskritik av olika slag. Man brukar, med Gunnar Myrdals ord, säga att fakta sparkar, men sparkar i luften har ingen verkan. För att våra analyser och insikter ska få betydelse krävs kollektiv kraft.

– Vreden måste organiseras i folklig rörelse, annars fladdrar den bort som inläggen i filterbubblorna på nätet. Vänstern måste återuppväcka folkrörelsetanken. Det är inte i toppen av pyramiden utan i botten av den, som vi avgör samhällets utveckling.