Ledarkrönika: När fuskaren ropar ”Ta fast fuskaren!”

Ulf Kristersson missar inget tillfälle att komma åt Stefan Löfven och hans bastard till regering. Nu gör M helt om vad gäller arbetskraftsimporten från länder utanför EU, enligt Kristersson för att stävja det fusk som den nuvarande lagstiftningen inbjuder till.

Gott så, kan man tycka. Denna arbetskraftsimport har inte bara öppnat för lönedumpning i Sverige, utan också för ren slavhandel, där arbetare från andra länder utnyttjas på det mest skamlösa sätt. 

Men kan man lita på Kristersson? Nej, inte för ett ögonblick. Hans helomvändning utgör en illusorisk piruett, där han försöker vinna politiska poänger i en fråga där han själv och hans parti är de som inbjudit till fusket. 

Man bör komma ihåg tågordningen. Hösten 2006 gjorde alliansregeringen upp med Miljöpartiet om nya regler för arbetskraftsimport från länder utanför EU, en uppgörelse som 2008 ledde till en lagstiftning som i praktiken gör denna import helt fri. 

En svensk arbetsköpare kan idag fritt importera arbetskraft från världens alla hörn. Allt som krävs är ett anställningsintyg och en garanterad lön på minst 13.000 kronor per månad. 

När det begav sig var LO med på importtåget. Men LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin krävde medinflytande i form av arbetsmarknadsprövning. Import skulle bara tillåtas om det råder brist på lämplig arbetskraft i Sverige. 

Något otyg som arbetsmarknadsprövning ville dock vare sig Svenskt Näringsliv eller Moderaterna veta av. När arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M) la sitt lagförslag överlämnades därför prövningen till importörerna. Om importföretagen anser att det råder arbetskraftsbrist, så råder det arbetskraftsbrist, och de kan därmed ge sig själva laglig rätt att fritt importera arbetskraft.  

Jag vet ingenting om Ulf Kristersson intellektuella kapacitet, men varje normalt funtad människa lär begripa att ett regelverk som överlämnar all makt till kapitalistiska företag utgör en ren inbjudan till mer eller mindre oseriösa aktörer och därmed till fusk och gränslös exploatering. 

Det är Ulf Kristersson och hans parti som inbjudit till det fusk som han nu så senkommet vänder sig mot. 

Nu vill Kristersson ta armkrok med Vänsterpartiet för att driva igenom en ändring av den nuvarande lagstiftningen. Det finns en fnurra på den kärlekstråden. För medan Vänsterpartiet kräver arbetsmarknadsprövning via en statlig myndighet, så vill Kristersson fortsatt ge all makt till de fuskande företagen. 

Vad som kommer ut av denna oheliga allians återstår att se. Men en sak är klar. Kristersson går inte att lita på.

Därför är det nödvändigt att bygga upp en facklig och utomparlamentarisk opinion, som kräver ett stopp för arbetskraftsimport, om det finns tillgänglig eller lämplig arbetskraft i Sverige, och som kräver en arbetsmarknadsprövning som inte dikteras av företagen. 

Att lita på Kristersson är att lita på fuskaren som ropar ”ta fast fuskaren!”.