Oroligt på Korsika inför franska valet
De senaste veckorna har Korsika präglats av oroligheter till följd av separatisten Yvan Colonnas död i fängelse. Av franska staten ses han som terrorist, av korsikanerna som oskyldigt dömd. Inrikesminister Gérald Darmanin har försökt lugna situationen genom att öppna upp för samtal om autonomi.
”Hos er i Frankrike viftar man med små flaggor och sjunger Marseljäsen. Hos oss på Korsika består nationalism av motstånd och bekräftelse”.
Så uttalade sig Colonna när han 2011, efter en rad processer och tillsammans med två av sex åtalade, dömdes för mordet på polischefen Claude Erignac 1998 i Ajaccio.
Efter mordet hade Colonna utpekats som skytt av några medåtalade, varav flera återtog sitt vittnesmål under de fyra år han var på flykt. Då han greps 2003 sade dåvarande inrikesministern Nicolas Sarkozy – som senare blev president – att ”polisen har gripit Erignacs mördare”, vilket kränkte rätten att anses oskyldig tills motsatsen bevisats.
Det enda vittne som sett gärningsmannen hävdade redan under den första processen att skytten inte var Colonna, och hans advokat framhöll att rättegången var ett ”juridiskt övergrepp”. Colonna och hans medåtalade dömdes till livstid, men då domen överklagats blev han frikänd. I en sista process 2011 dömdes han återigen till livstids fängelse.
Hela tiden förklarade han sig icke skyldig, men eftersom rättsväsendet inte kunnat avgöra vem som sköt dömdes samtliga till samma straff.
Efter domen kämpade Colonna för förflyttning till ett fängelse nära sin familj, men i strid med lagen hölls han kvar i Paris där han den 2 mars i år misshandlades av en medfånge och föll i koma. På Korsika följde dagar av demonstrationer och upplopp mot ”mördaren – den franska staten” där cirka tiotusen personer, många av dem tonåringar, uttryckte sin vrede över att fängelset brustit i skydd.
Till sist begav sig inrikesminister Darmanin till ön för att öppna diskussion om ”en grad av autonomi ännu att precisera”. Läget lugnade sig, men inte vreden. För korsikanerna är behandlingen av Colonna en symbol för centralmaktens förakt.
Inrikesministerns uttalande väckte snabbt reaktioner inom landet. Högern hävdade att regeringen än en gång, som med Gula västarna, gav vika för gatuvåld, vilket kan uppmuntra andra separatistgrupper att försöka detsamma. Regeringen kritiseras även för att lova något som i så fall kommer att ske under nästa presidentperiod.
Efter tre veckor avled Colonna. En ceremoni hölls, följd av tusentals korsikaner, med öns flaggor på halv stång, vilket enligt president Emmanuel Macron var ”felaktigt”.
Efter begravningen startades nya upplopp då en video spreds på sociala medier. Den visade poliser på norra Korsika som sjungit Marseljäsen samtidigt som ceremonin pågick för Colonna.
Jean-Félix Acquaviva, korsikansk ledamot i franska nationalförsamlingen, kallar beteendet “ännu en skandal”, och enligt hans parti Femu a Corsica uppvisade polismännen “rent kolonialhat”. Paul-Félix Benedetti, ledare för separatiströrelsen Core in Fronte, kommenterade videon med att ”det finns två världar och när brytningen mellan dem är så stark behövs kanske separation”.
Trots att polisens fackförbund hävdat att festen inte hade något med Colonnas begravning att göra utbröt nya kravaller. Polisstationer attackerades och flera poliser skadades.
Oroligheterna på Korsika kommer med bara två veckor kvar till första omgången av presidentvalet i Frankrike. Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon, som ligger trea i opinionsmätningarna med 15 procent, säger att han skulle stödja förslaget från regeringen om utökad autonomi, om det är den folkliga viljan på Korsika.
Talespersonen för partiet Rassemblement National, som leds av Marine Le Pen, nu tvåa i mätningarna med 20 procent, säger däremot att Macron vill ”sälja ut Frankrike” med förslaget.
Macron, som leder inför valet den 10 april, skulle i dagsläget få omkring 27 procent av rösterna, enligt de senaste mätningarna.