Polisen: 150 ton narkotika smugglas in i Sverige varje år
– Det tas in enorma mängder narkotika i Sverige och det finns en efterfrågan som är mycket högre än vad vi tidigare antagit, säger en anonym källa inom Polisen till Proletären. Investeringskostnaden för all narkotika som smugglas in i landet beräknas ligga på uppemot 12 miljarder kronor.
När den franska polismyndigheten tillsammans med Europol lyckades knäcka den krypterade tjänsten Encrochat öppnade sig en helt ny värld för polisen i Sverige.
Informationen man fick ut från Encrochat ledde till att underrättelseavdelningen på Nationella operativa avdelningen (Noa) sammanställt en rapport om narkotikasmuggling till Sverige. En rapport som Proletären tagit del av.
– Genom Encrochat kunde vi se hur allt gick till på insidan. Det gjorde att vi var tvungna att ändra vår uppfattning om narkotikasmuggling. Det tas in enorma mängder i Sverige och det finns en efterfrågan som är mycket, mycket högre än vad vi tidigare antagit, säger en anonym källa inom Noa till Proletären.
Slutsatserna i rapporten är värda att uppmärksamma. Tidigare uppskattade man att det årligen smugglades in cirka 15 ton narkotika i Sverige. Efter att Noa i tre månader kunnat studera meddelanden som skickats inom de kriminella miljöerna är deras nya uppskattning att det årligen smugglas in 100–150 ton narkotika.
”Justerat per preparat motsvarar det en investeringskostnad på 8,3 miljarder SEK vid 100 ton, och vid 150 ton 12,5 miljarder SEK”, skriver NOA i sin rapport.
– Det tas in enorma mängder och någonstans måste detta försvinna, säger den anonyma källan inom NOA till Proletären. Och Sverige är inte ett transitland. Det är bara en liten del av det som smugglas in som går vidare till Norge och Finland.
Andra myndigheter kan redovisa siffror som understödjer Polismyndighetens nya uppskattning.
För två veckor sedan kunde Tullverket rapportera en rejäl ökning av både antal beslag och mängd beslagtagen narkotika i Sverige. Under första halvan av 2021 beslagtog man närmare 2,5 ton cannabis, vilket är mer än dubbelt så mycket som under samma period föregående år. Samma trend gäller för kokain och amfetamin.
På kontinental nivå ser EU-organet ECNN (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) samma utveckling. Mängden beslagtaget metamfetamin, MDMA och kokain i Europa har ökat med 931, 456 respektive 279 procent sedan 2009.
Det råder en ”allmän ökning” av beslag av all narkotika i Europa utom hasch, enligt ECNN, och haschets minskning går att härleda till en ökad inhemsk produktion.
Bland annat stängdes 277 narkotikafabriker ned i Europa under 2019. Ett exempel som ECNN väljer att lyfta fram är en kokainfabrik i Nederländerna med en produktionskapacitet på strax under 73 ton kokain per år.
När det kommer till beslag och produktion är det tre länder som sticker ut: Belgien, Spanien och Nederländerna. Alla tre dyker även upp i underrättelserapporten från NOA.
”I exempelvis Spanien producerar dessa aktörer marijuana i industriell skala avsett för den svenska narkotikamarknaden”, skriver Noa i sin rapport.
Drogernas väg in i Sverige går ofta via Öresundsbron till Malmö, Göteborg och Stockholm för att sedan distribueras vidare ut i landet.
84 aktörer anses vara centrala i smugglingen med cirka 850 storskaliga smugglingsförsök per år. Vissa av personerna bedöms smuggla in över åtta ton årligen.
ECNN ser också att de drogrelaterade dödsfallen i Europa är på uppgång. Speciellt i grupperna 15-19 och de över 35 år. För personer över 50 år har dödsfall kopplade till överdoser ökat med 74 procent sedan 2009. Den anonyma källan som Proletären pratat med pekar på samma trend i Sverige.
– Det här har fått fäste någonstans. Det är en mer liberal inställning till narkotika i samhället och folk dör. Det är inget vi pratar om. Man nämner drunknings- och trafikolyckor, men det dör flera hundra i narkotikarelaterade dödsfall varje år i Sverige.
Eftersom Encrochat-rapporten riktar sig mot de kriminella organisationerna så kan den anonyma källan i Noa inte uttala sig specifikt om vilka det är som står för efterfrågan. Hen hänvisar istället till en omfattande studie som Brottförebyggande rådet (Brå) kommer släppa i september.
– Oavsett vilka det är som köper narkotika ska man ha klart för sig att det är en organiserad brottslighet som är kopplad till smugglingen. Löfven pratade om partyknarkarna och att det är de som driver på efterfrågan. Min uppfattning är att det är den vanliga medelklassen. Det är hela landet som köper narkotika.