Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen sänker skatten för de rika

Regeringen föreslår ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt på ISK-konton. Samtidigt går regioner och kommuner på knäna och tvingas till nedskärningar.

Regeringens pressträff. Från vänster: Cecilia Rönn, L, Oscar Sjöstedt, SD, Elisabeth Svantesson, finansminister och Hans Eklind, KD.
Regeringen/Skärmdump

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår rejäla skattesänkningar 2025 – hela paketet beräknas kosta staten 18 miljarder kronor i skatteintäkter. Anledningen, enligt Tidöregeringen, är att få fart på ekonomin och kompensera hushållen för de senaste årens fallande reallöner.

– Pengar som skulle kunnat gå till att avskaffa karensavdraget, en orättvis klasslagstiftning, används nu på ännu ett jobbskatteavdrag. Det är faktiskt under all kritik, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handelsanställdas förbund, om regeringens skattesänkningar.

Paketet innehåller bland annat ett nionde jobbskatteavdrag. Alla som tjänar över 16.000 kronor i månaden omfattas av skattesänkningen, som ska plana ut vid inkomster på över 40.000 kronor.

En person som tjänar 16.667 kronor i månaden kommer få 60 kronor mer i plånboken varje månad. En som tjänar 25.000 kronor i månaden kommer få 155 kronor i skattesänkning och en som tjänar 62.500 kronor i månaden kommer få 863 kronor mer i månaden.

Paketet innebär också skattesänkningar för pensionärer – som för genomsnittspensionären betyder 1.400 kronor mindre i skatt per år.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill också slopa skatt för så kallade ISK-konton upp till en behållning på 150.000 kronor. Från och med 2026 höjs gränsen till 300.000 kronor. ISK-konton, som är ett sparsätt som redan nu är skattemässigt fördelaktigt, infördes 2012 för att förenkla sparande i aktier och fonder. Idag har medianspararen runt 70 000 kronor på ISK-konto enligt regeringen.

– Det här ger fler möjlighet att bygga upp ett fuck off-kapital, sa Cecilia Rönn, Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson, på regeringens pressträff.

Men förslaget har kritiserats av flera tunga instanser. Både Konjunkturinstitutet, KI, och Ekonomistyrningsverkets ifrågasätter syftet med ett så högt tak som 300.000 kronor.

– Om man ska locka fler att spara är det ganska svårt att förstå varför regeringen sätter gränsen vid 300.000. De som redan sparar mycket får en ganska stor skattesänkning, säger Sebastian Escobar-Jansson som föredragit remissvaret från KI i våras, till nyhetsbyrån TT.

KI menar också att det är troligt att välbärgade familjer kommer att skatteplanera genom att fördela pengar på olika personer i hushållet och på så vis undvika skatt. Både Ekonomistyrningsverket och KI tror att ISK-förslaget blir dyrare än vad regeringen räknar med.

I relation till skattesänkningarna får den svenska sjukvården bara en bråkdel av regeringens budget, tre miljarder kronor i ett riktat sektorsbidrag för 2025. Det innebär att regeringen skjutit till ungefär sju miljarder mellan 2024 och 2025 – vården räknar med ett underskott på över 20 miljarder kronor bara 2024 – och enligt prognoser blir läget inte bättre de närmaste åren.

– Trots regeringens besked i dag går regionerna mot underskott också nästa år, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s hälso- och sjukvårdsdelegation i ett pressmeddelande.

Även i Sveriges skolor pågår besparingar. Tidningen Vi lärare har granskat 23 av Sveriges 290 kommuner. Bara i de 23 undersökta kommunerna riskerar 500 lärare och förskollärare att bli av med jobbet.

Bland annat ska åtta förskolor stängas i Göteborg, i Karlstad planeras besparingar på 32 miljoner kronor i skolan. I Nyköping ska det sparas 80 miljoner och i Eskilstuna har 72 lärare i grundskolan varslats.