Region Sörmland: Administrationen växer med 40 miljoner på grund av vårdappar

Under 2020 inkom cirka 2,3 miljoner samtal till Sveriges vårdappar. Strax under 100 procent av alla dessa går via Region Sörmland (RS). Och enheten som ansvarar för att granska och administrera alla dessa samtal är Hälsovalsenheten.

– Vi har hävdat att regleringen för digitala vårdgivare ska ligga på ett nationellt plan. Regionernas olika regler och system gör det nästan omöjligt att följa upp den medicinska och ekonomiska bedömningen, säger Kent Bobits som är verksamhetsutvecklare på Hälsoval Sörmland.

Under 2020 och 2021 har Region Sörmland fakturerat närmare 1,7 miljarder kronor till andra regioner för alla samtal till nätläkarna. När vi frågar hur stor andel som Region Sörmland får ta del av svarar Mats Henningsson, verksamhetschef för Hälsoval Sörmland: fem procent. Närmare 85 miljoner kronor på två år.

– Det är mycket pengar, men en stor del av denna summa ska gå till administration, jurister och upphandlingar. Ersättningen ska också täcka personal som vi tvingas ha på Hälsovalsenheten för att skicka fakturor och granska vårdbolagen, säger Mats Henningsson.

– Har vi en nettovinst? Ja, det har vi. Är det något vi strävar efter? Nej. Företagen får gärna lämna Sörmland i morgon.

Hur mycket har administrationen vuxit?

– Låt mig säga så här: Vi skapar jobb. Och vi gör av med stora mängder skog och diesel.

Du känns inte som att du använder orden ”skapar jobb” i en positiv mening…

– Visst, det är bra med arbetstillfällen. Men vårt jobb går ut på att efterkolla, kontrollera och granska, svarar Mats Henningsson.

Enligt Mats Henningsson har Hälsovalsenheten växt med 10 heltidsanställningar som följd av vårdapparnas närvaro i regionen. Utöver detta tillkommer också externa konsulter, medicinska bedömare, läkemedelskommittéer och jurister.

– Digitala vårdgivare är bättre än våra egna vårdcentraler på att sätta diagnoser. De sätter verkligen diagnoser på alla besök. Det är detta vi kontrollerar genom journalgranskningar, säger Kent Bobits.

Ett exempel på Hälsovalsenhetens arbete var när ett företag som utförde artrosbehandlingar via nätet ville etablera sig i regionen.

– Våra riktlinjer sa att 10 digitala besök var tillräckligt för en artrosbehandling. Det hade företaget svårt att acceptera. De menade att det i vissa fall krävdes 30, 70 eller 100 besök. Det är inget som skattebetalarna ska finansiera. Efter juridiska strider gick de till slut med på vår bedömning, säger Mats Henningsson.

– Och det krävs tyvärr att vi har jurister för uppfinningsrikedomen hos vissa företag är stor. Ibland är det fascinerande att se vad de kan hitta på.

Men varför kom då apparna till just Region Sörmland? En möjlig förklaring är att regionen införde en nolltaxa för patientbesök inom primärvården år 2018. Apparna såg då en möjlighet att marknadsföra sina tjänster som ”gratis” för patienterna, när det i själva verket var hemregionen som betalade fullpris för samtalet.

– De digitala vårdgivarna skulle nog inte själva säga att detta var anledningen, säger Mats Henningsson. Han menar att de digitala vårdgivarna uppskattar dialogen de kan ha med regionen, samt att ersättningssystemet Privera är tämligen enkelt att samköra med vårdapparnas egna system.

Mats Henningsson och Kent Bobits menar att de digitala vårdapparna dock satt tummen på en utveckling som regionerna varit dåliga på: att erbjuda vård till de som rent fysiskt inte kan ta sig till en vårdcentral.

– Regionerna har inte lyckats hantera denna utveckling. Och under pandemin var detta något som många patienter behövde använda. Vi kan följa coronavågorna i statistiken till de digitala vårdgivarna, säger Mats Henningsson.

– Sen måste faktureringen och ersättningen ses över. 500 kronor för ett läkarbesök är fortfarande väldigt bra betalt.