Regiondirektörerna som tjänar mer än statsministern
Sedan år 2000 har regiondirektörerna ökat sina löner med 150 procent och tjänar idag 159.397 kronor i genomsnitt. De tre högst avlönade direktörerna tjänar mer än statsministern. ”Jag är både upprörd och förvånad”, säger ambulanssjuksköterskan Peter Grip till Proletären.
Landets regiondirektörer har nu nått lönenivåer som inte liknar de för någon annan offentligt anställd personal. Deras snittlön för 2023 är 159.397 kronor i månaden, och inte en enda regiondirektör tjänar under 140.000 kronor.
De tre högst betalda regiondirektörerna, Emma Lennartsson i Stockholm, Håkan Sandahl i Västra Götaland och Lars-Åke Rudin i Skåne, tjänade 210.000, 205.200 respektive 198.000 kronor i månaden.
Det innebär att dessa tre tjänar mer än Sveriges statsminister, som har en lön på 191.000 kronor i månaden, och mer än den högst betalda myndighetschefen i Sverige, vilket är Polismyndighetens Petra Lundh med 188.000 kronor i månaden.
Peter Grip är 57 år och jobbar som ambulanssjuksköterska i Region Stockholm. Ett yrke han haft i 36 år. Den högsta chefen inom hans egen förvaltning, Emma Lennartsson, tjänar i dagsläget 4,6 gånger så mycket som en sjuksköterska.
– Det var det jävligaste! Det är ju otroligt, säger Peter Grip till Proletären när vi berättar om regiondirektörernas löner.
– Jag blir både upprörd och förvånad när jag ser dessa siffror. Men på nått sätt väntat... Samtidigt blir vi allt färre på golvet, och ska samtidigt jobbar mer. Plus att vi ska utföra helt meningslösa och administrativa arbetsuppgifter.
Ända sedan den individuella lönesättningen introducerades i Sverige har det abstrakta begreppet ”ansvar” kopplats ihop med både löner och löneökningar. Men den uppenbara frågan i denna kontext är då: Har en regiondirektör ett större ansvar än Sveriges statsminister? Eller en ambulanssjuksköterska?
– Cheferna har säkert något ansvar, men det handlar inte om människoliv… Jag står till exempel ensam och ska göra sekundsnabba bedömningar som handlar om människors liv och hälsa. Jag tvivlar också på att cheferna jobbar helger och nyårsafton, säger Peter Grip till Proletären.
– Det förvånar mig att chefernas arbetsuppgifter ska värderas högre än en sjuksköterska. Vi jobbar väldigt obekväma arbetstider och har ytterst lite makt över vår arbetssituation. Försök vara småbarnsförälder och jobba i vården. Det går inte!
Även om ansvar skulle vara en del av regiondirektörernas löner så kan det omöjligt motsvara den generella löneökningen sedan 2000. Då tjänade en landstingsdirektör i snitt 64.000 kronor i månaden. Idag är siffran alltså 159.397 kronor.
Detta är en ökning med strax under 150 procent, samtidigt som inflationen ökat med 55 procent under samma period. Tittar man på den generella löneutvecklingen för regionanställda så motsvarar det knappt hälften av regiondirektörerna, enligt SCB.
Lönegapet mellan chefer och operativ personal måste drastiskt minska för att vårdanställdas förtroende för sin egen region inte ska rasera, menar Peter Grip.
– Den här utvecklingen bidrar bara till ökade klassklyftor, och sedan växer det fram en slags nomenklatura av administration, som byggs in i vården och det offentliga systemet.
Peter Grip förklarar att privatiseringarna i Region Stockholm också är en bidragande faktor till den växande administrationen. För vissa privata företag finns det till exempel formulär där de kan bocka av om företaget tittat i patientens mun under undersökningen.
– Det handlar om att kontrollera och granska de privata vårdföretagen. Att se till att samhället får den vård som vi faktiskt betalar för med skattepengar.
– I fallet med munkontrollen handlar det om att privata vårdföretag ska kunna debitera för varje typ av undersökning de gör på en patient. Utvecklingen är densamma med till exempel Doktor.se som marknadsför kampanjer om behandlingar för ”tentaångest”. Allt det här måste ju samhället betala för.