Rekordmånga söker stöd mot hedersförtryck
Allt fler hör av sig till Rädda barnens stödchatt, Kärleken är fri, som riktar sig till barn och unga som utsätts för hedersförtryck.
Under pandemiåret som gått har rekordmånga barn och unga har hört av sig till Rädda barnens stödchatt, Kärleken är fri, för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Organisationen pekar ut isoleringen som en av förklaringarna till ökningen. Flera unga vittnar om hårdare kontroll och ytterligare begränsad frihet.
– Nu har det gått ett år. Det är en lång tid, och spenderar man mycket tid hemma så är det en jättesvår tid, säger Evelina Aho Fältskog, projektledare för Rädda barnens stödverksamhet kring hedersförtryck och våld, till SVT.
I en nyligen publicerad rapport, Allt jag inte får göra, har Rädda barnen sammanställt några av vittnesmålen som inkommit till stödchatten de senaste fem åren.
Några saker som lyfts i rapporten är föräldrakontroll, begränsningar kring kärlek och sexualitet, fritidsaktiviteter, religion och utbildning och den starka påverkan som en hederskultur har på barns rätt till fritid, utveckling och överlevnad. Rapporten visar också på det så kallade mellanförskap som barn och unga tvingas förhålla sig till när familjen och samhällets normer skiljer sig åt, vilket leder till en ohållbar livssituation för många unga.
Enligt Rädda barnen saknas kunskap om vilka rättigheter, valmöjligheter och stöd barnen kan få. Organisationen efterlyser nu en rad åtgärder från såväl regeringen som regioner och socialförvaltningen. Bland annat att säkerställa att läkare och vårdpersonal inte erbjuder oskuldskontroller och oskuldsingrepp.
Karin Sjömilla, barnrättsjurist på Rädda Barnen menar att det finns stora brister i hur barns rättigheter tillgodoses i den hedersrelaterade kontexten.
– Detta trots att regering och riksdag genom åren skärpt lagarna för att skydda barn mot hedersrelaterat våld och förtryck, och trots att barnkonventionen, som blivit lag, tydligt visar att alla barn är rättighetsbärare. Nu krävs mer än lagar och ord från politikerna. Nu krävs praktisk handling från samhället, säger hon i ett pressmeddelande.
Övriga krav som Rädda Barnen ställer är utbildning för socialförvaltningens personal och personal på skyddade boenden samt familjehem och jourfamiljer som tar emot ungdomar som levt med hedersförtryck. Socialförvaltningen bör också erbjuda långvarig stödkontakt för ungdomar som bryter med sin familj.