SBB säljer skolfastigheter till kanadensiskt skurkbolag
Svenska skolor kan komma att säljas ut till det kanadensiska bolaget Brookfield. Ett bolag som har ett tvivelaktigt rykte när det gäller mänskliga rättigheter.
Det krisande Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB) säljer nu ut sina tillgångar för att rädda bolagets aktieägare. Kanadensiska infrastrukturjätten Brookfield köpte nyligen upp 49 procent av SBB:s fastigheter inom, som det heter ”social infrastruktur för utbildning”.
Brookfield har visat intresse att köpa upp också resten. Det innebär att svenska skolor hamnar i kanadensiska händer. I ett pressmeddelande konstaterar SBB att bolaget fått ”en intresseanmälan från den kanadensiska infrastrukturinvesteraren Brookfield om att köpa resterande 51 procent” (…) och att ”parternas avsikt är att ingå aktieöverlåtelseavtal och relaterade avtal under juli 2023”.
SBB är bolaget som grundades av den socialdemokratiske toppolitikern Ilja Batljan och som med parti- och statsledningens goda minne började köpa upp infrastruktur runt om i landet. Batljan byggde snabbt upp ett fastighetsimperium när politiker, av alla kulörer, i kommuner runt om i Sverige sålde ut kommunala byggnader till bolaget för att sedan hyra dem av SBB. Batljan själv blev mångmiljonär.
Nu är SBB i kris, Batljan har fått sparken och bolaget försöker rädda vad som räddas kan. Bolaget försöker stärka sin likviditet och minska sina skulder.
Kanadensiska Brookfield är ett av världens största bolag i den bransch som SBB verkat inom. Bolaget äger fastigheter och infrastruktur över hela världen, bland annat på lukrativa adresser i New York och London samt givetvis i Kanada där bolaget har sitt huvudkontor på paradgatan Bay Street i Toronto.
Bolaget har också ett tvivelaktig rykte när det gäller mänskliga rättigheter, och för hur det behandlar sina anställda arbetare.
2021 redovisade bolaget en vinst på motsvarande drygt 100 miljarder kronor. Bolagets eget kapital växte med cirka 800 miljoner under året och aktieägarna hade motsvarande 5,1 miljarder kronor att dela på. Bolaget har specialiserat sig på att köpa där priset är rätt för att det säljande bolaget är i kris.
Brookfield har verksamhet också inom energisektorn där företaget, enligt sin hemsida, ”är en av världens största investerare i förnybar kraft och tillgångar i klimatomställning, med cirka 24.000 megawatts produktionskapacitet”, allt med ”hållbara lösningar”.
Det senare är dock en sanning med modifikation. I en rapport från Business & Human Rights Resource Center (BHRRC) pekas Brookfield ut som en av energisektorns värsta bolag när det gäller mänskliga rättigheter. I rapporten heter det att ”indikatorn som bedömer företagens grundläggande åtaganden om mänskliga rättigheter […] såg att fem företag fick noll poäng”.
Ett av de fem bolagen var Brookfield.
I rapporten konstaterar BHRRC att ”analysen fann betydande brister i hur branschen tar till sig [den standard som gäller], med många företag som misslyckades med att implementera ens en grundläggande policy för att erkänna och åta sig att respektera mänskliga rättigheter i sina verksamheter och leveranskedjor”. Av de 15 företag som undersökts hamnar Brookfield på elfte plats, långt efter de bästa i branschen.
BHRRC konstaterar att de sämsta företagen fick ”lägst poäng på referensindikatorer som representerar sektorns mest framträdande människorättsrisker – markrättigheter, ursprungsbefolkningens rättigheter och skydd för försvarare av mänskliga rättigheter” samt också ”förnekande av arbetares rätt till anständigt arbete och en lön att leva på”.