Hoppa till huvudinnehåll

”Släng LSS-utredningen i papperskorgen!”

Regeringens LSS-utredning får skarp kritik från en lång rad funktionsrättsorganisationer.

Manifestation till försvar av LSS i Stockholm den 12 januari.
Karin Stenvall

Funktionsrätt Sverige är paraplyorganisation för 41 olika intresseförbund för människor med funktionsnedsättningar. Funktionsrätt Sverige fördömer skarpt den utredning av LSS som regeringens utredare Gunilla Malmborg presenterade i förra veckan.

– Förslaget hör hemma i papperskorgen, säger förbundets intressepolitiska chef Mikael Klein i ett pressmeddelande.

Mikael Klein menar att LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har urholkats sedan den instiftades 1994, men att regeringens utredning har fokuserat på kostnadsbesparingar istället för att återställa LSS till dess ursprungliga intentioner.

– Den alarmerande utveckling vi sett under senare år – där mänskliga rättigheter och individers självbestämmande får stå tillbaka för kostnadskalkyler och kollektiva lösningar – kommer med utredningens förslag snarare förstärkas än bromsas.

Mikael Klein är en av två experter från funktionsrättsrörelsen som redan under utredningens gång fick lämna synpunkter på innehållet. Även den andra experten, Håkan Thomsson från Lika Unika – Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, kritiserar utredningens förslag.

Ett av de ursprungliga problemen med LSS, att redan ekonomiskt tyngda kommuner tvingas finansiera statliga åtaganden, blir därmed permanent.

– De kraftiga försämringar som föreslås inom insatsen personlig assistans, osynliggörandet av insatsen ledsagarservice och oviljan att ta tag i problematiken med en förtydligad definition av personkrets 3 gör att jag måste avvisa utredningens förslag i dess mest väsentliga delar.

Även flera andra berörda intresseförbund, exempelvis Autism- och aspergerförbundet samt FUB – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, förkastar utredningens förslag på förändringar i LSS.

Utredningens förslag skulle innebära minskade kostnader för staten med 600 miljoner kronor per år, men en ökad årlig kostnad för kommunerna med 300-400 miljoner. Ett av de ursprungliga problemen med LSS, att redan ekonomiskt tyngda kommuner tvingas finansiera statliga åtaganden, blir därmed permanent.

Risken att utredningens förslag blir verklighet i sin helhet är dock liten, då samtliga riksdagspartier utom regeringspartierna S och MP har uttryckt sin oro kring utredningens förslag. I synnerhet det om att avskaffa assistansen för barn under 16 år.

Fakta

Detta föreslår regeringens LSS-utredning

  • Staten ska vara ensam huvudman för personlig assistans, till skillnad från nu då kommunen är huvudman för de 20 första timmarna för varje assistansberättigad. Det betyder att assistans alltid ska sökas hos Försäkringskassan. Kommunerna ska dock fortsatt finansiera de första 20 timmarna.
  • Personlig assistans för barn under 16 år avskaffas. Istället införs LSS-insatsen ”Personligt stöd till barn”, som kommunerna ska ha huvudansvaret för. Berör 2 088 personer.
  • Personer över 16 år med psykisk funktionsnedsättning ska inte längre få assistans, utan ”Förebyggande pedagogiskt stöd”. Även detta finansierat av kommunerna. Berör 895 personer.
  • De som beviljas personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för dagligt liv i hemmet, inköp, träning, fritidsaktiviteter och andra personliga aktiviteter. Den som behöver mer tid får ansöka om det.
  • Ledsagarservice avskaffas som en egen insats, och ska istället ingå i LSS-insatsen ”Personlig service och boendestöd”.

Demonstration till försvar av LSS

Karin Stenvall / David Hansson på demonstrationen.
David Hansson var en av deltagarna som försvarade LSS på demonstrationen som bland andra RBU, Unga rörelsehindrade och Skiftet arrangerade i lördags på Sergels torg i Stockholm. 

Han tycker att det är viktigt att försvara rättigheterna och de möjligheter som lagen ger.

– Intentionen i LSS och framför allt assistans var och ska fortsätta att vara att vi med behov av insatser ska ha möjlighet att leva ett liv som andra. Att till exempel kunna komma upp ur sängen, få på oss kläder och handla. Assistans är inte en gräddfil utan en fråga om mänsklig rättighet att leva ett självbestämt liv, så likt andra som möjligt. 

David Hansson tycker att det är ”snömos” och ”hål i huvudet” att påstå att andra insatser skulle bli mer ändamålsenliga eller billigare.

– Att leva är även att kunna träna, umgås med vänner, gå på bio och engagera sig i föreningar. Att ge en schablon på 15 timmar i veckan för sådant är långt ifrån tillräckligt. Att återigen gå tillbaka till ett system med ansökning om varje liten insats är rörigt, byråkratiskt och inte rättssäkert. Barn under 16 blir helt av med personlig assistans om detta går igenom. Till sist så kommer ledsagning i nuvarande form att försvinna om förslagen blir verklighet.