Sommaren tuff period i kampen mot hedersförtryck
– Det är många som ringer och hör av sig under sommaren och berättar att de är utsatta, berättar Soleyman Ghasemiani från föreningen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime).
Nu börjar sommarloven runt om i Sverige. En glädjens tid för många barn och unga. Men för dem som lever under hedersförtryck kan det vara tuffare än vanligt.
Det är en period då en del familjer passar på att åka till sina hemländer med barnen för att gifta bort dem. Eller på ”uppfostringsresor” för att kuva barnen – antingen med hjälp av släkten eller på särskilda anstalter, där det inte sällan förekommer våld.
– Sommaren är en särskilt tuff period. Trycket är mycket större, säger Soleyman Ghasemiani, stödkoordinator i GAPF (Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime), en förening som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck.
– Det är många som ringer och hör av sig och berättar att de är utsatta.
Han beskriver ett typfall. Det normala är att barnen (oftast unga tjejer) och deras hemsituation har varit kända för Socialtjänsten innan bortförandet. Om barnet fått kontakt med Socialtjänsten och kanske till och med blivit placerat i familjehem, så gör familjen allt i sin makt för att barnet ska komma tillbaka.
– En del familjer är väldigt smarta. De vet hur de ska hantera situationen för att få myndigheternas förtroende. Det finns fall där föräldrarna till och med sagt att de planerar en kort tvåveckorssemester med barnet i sitt hemland, som socialtjänsten ger ett okej till.
– Men när det är framme märker barnet att det inte är frågan om någon kortvarig semester.
–Vi har haft fall där flickor som varit aktuella hos socialtjänsten tvingats vara kvar i sina familjers hemländer i flera år. Många blir kvar där i flera år och en del av dem får egna barn också.
Det finns inte mycket tillförlitlig statistik över hur många personer som förts bort i hederskontext utöver dem som haft kontakt med utrikesdepartementet och Sveriges ambassader utomlands. Men dessa siffror säger ändå en del om läget.
Bara under pandemiåret 2020, då resandet var kraftigt begränsat, rör det sig om 134 personer, varav 88 barn.
– Men det är bara de kända fallen. Det finns ett stort mörkertal. Och den siffran är mycket större, säger Soleyman Ghasemiani.
Sverige har de senaste åren skärpt lagstiftningen för att motverka hedersförtryck och bortförande av barn för könsstympning och tvångsäktenskap. Sedan 2020 kan ett utreseförbud utfärdas för barn som löper risk att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning. Ett 30-tal sådana förbud har utfärdats.
– Lagen har varit till stor hjälp, åtminstone i en del fall där Socialnämnden ansökt om utreseförbud och förvaltningsrätten godkänt. Det som är bra med den lagen är att den inte ställer lika hårda krav som LVU, det räcker med en misstanke. Det måste finnas god grund för misstanken naturligtvis, men bevisbördan är inte lika stor.
Soleyman Ghasemiani vill dock understryka att lagen har sina luckor. Det är till exempel svårt att förhindra bortgifte när barn redan är ute ur landet. Dessutom räknas ännu inte uppfostringsresor som skäl för utreseförbud.
Soleyman Ghasemiani efterlyser också fler nationella strategier. Särskilt vad gäller skolans roll i att upptäcka de barn som riskerar att föras bort. En annan viktig aspekt gäller ansvaret för att få hem dem. Ett ansvar som måste förtydligas, menar Soleyman Ghasemiani. Han ser ett behov för en central enhet som samordnar de olika myndigheternas arbete tills de utsatta befinner sig i trygghet i Sverige.
– I nuläget hamnar ansvaret ofta på ideella organisationer, vilket är orimligt
BAKGRUND
Omkring 240 000 personer i Sverige, oftast barn och unga, lever idag under någon form av hedersförtryck, enligt Astrid Schlyter, docent i rättssociologi, verksam vid Stockholms universitet. Och det är inte bara i storstädernas mest segregerade områden det förekommer.
– Det finns överallt i Sverige – storstäder, småstäder. Vi har fått rapporter från alla håll. Från Malmö i söder till långt norr i Skellefteå. Och många små orter. Ingen region är överrepresenterad, säger Soleyman Ghasemiani.