Kommentar: Stridsflyg till Ukraina i ett krig utan slut
Nederländerna och Danmark ska träna ukrainska piloter och förse Ukraina med F-16-plan, efter att USA svängt och gett grönt ljus. De ekonomiska intressena i vapenindustrin göder det blodiga kriget.
När Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj besökte Sverige och Harpsund i helgen tackade han för de svenskbyggda vapen och stridsfordon som Ukraina hittills fått – och fortsatte sin vana trogen oblygt med att direkt be om mer, nämligen stridsflygplanet Jas 39 Gripen.
– Gripen är Sveriges stolthet och jag tror att statsministern kan dela den stoltheten med Ukraina, sade Zelenskyj och fick ett leende tillbaka från statsminister Ulf Kristersson.
Förmodligen är det också bara en tidsfråga innan de styrande politikerna drar Sverige ännu längre in i proxykriget mellan Nato och Ryssland och förser Ukraina med Saabtillverkade Jasplan. Ett första steg togs redan i slutet av juni, då regeringen beslutade låta ukrainska piloter träna på att flyga planen.
Försvarsminister Pål Jonson sade vid det tillfället att det var osannolikt att Sverige skulle skicka plan som Försvarsmakten redan har, vilket kan öppna för ett lukrativt kontrakt för Wallenbergägda Saab att bygga nya plan till Ukraina. Ett sådant skulle dock knappast förändra styrkeförhållandena mot Ryssland på kort sikt, då det tar omkring två år att bygga ett Gripenplan.
Därför ligger det också i vapenindustrins intresse att det förödande kriget fortsätter, där redan omkring 190.000 soldater på båda sidor dött, enligt uppgifter från en amerikansk myndighetskälla till New York Times, istället för att nödvändiga fredsförhandlingar inleds. Även om inga seriösa bedömare tror att Ukraina, trots all militär hjälp som kommer från Natosidan, inom överskådlig tid kommer kunna återta det befästa territorium som Ryssland nu försvarar.
Under tiden fortsätter ukrainska och ryska män att skickas till slakt i skyttegravarna – de som inte kan köpa sig loss vill säga. För två veckor sedan avskedade Zelenskyj cheferna för alla regionala värvningskontor, efter att det blivit en skandal hur lätt de som har råd kan köpa sig fria från militärtjänstgöringen.
På motståndarsidan beslutade den ryska duman för en månad sedan att höja åldersgränsen för värnplikten. Nu kan ryska män kallas in till militären upp till 30 års ålder istället för som tidigare 27.
Samtidigt fortsätter de krigsaktivistiska länderna i och runt Nato att driva på kriget, som är en guldgruva för krigsindustrin. Den andra övergripande anledningen är att försvara USA:s dominerande men försvagade ställning i världen – som de västeuropeiska länderna bundit upp sig till – i en tid av snabba förändringar i världshandeln, som skyndats på av kriget och västvärldens sanktioner mot Ryssland.
Men inte till västländernas fördel. Istället har inte minst Brics-samarbetet mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika stärkts. I dagarna är det Brics-toppmöte i Sydafrika, där organisationen har att hantera att ett 20-tal andra länder formellt har aviserat att de vill ingå i en utvidgad variant av organisationen som utmanar USA:s världshegemoni.
Från Harpsund åkte Zelenskyj till Nederländerna och Eindhoven. Där kunde den ukrainske presidenten glädjas åt beskedet att Nederländerna ska förse Ukraina med F-16-plan. Liksom nästa land på turnén, Danmark.
Men beslutet är varken holländskt eller danskt. Det är USA:s regering som till slut gett grönt ljus till de båda Natoländerna att få skicka amerikansktillverkade F-16 till Ukraina, efter att länge ha nekat.
USA:s president Joe Biden och hans rådgivare har – som varje gång det handlat om att skicka allt tyngre vapen till Ukraina – tvekat på grund av den uppenbara risken att kriget ska spridas utanför Ukrainas gränser. Washington ser gärna att kriget fortsätter, men inte att Nato blir formellt indraget.
USA:s utrikesminister Antony Blinken har nu i ett brev gett USA:s fulla stöd till att Nederländerna och Danmark överlåter plan till Ukraina.
Danmarks försvarsminister Jakob Ellemann-Jensen har sagt att planen kommer på villkor att de endast ska användas över Ukraina och inte för att attackera mål inne i Ryssland. Men när Zelenskyj fick frågan i söndags sade den ukrainske presidenten att det inte diskuterats men att ”huvudmålet” är att använda dem för att försvara ukrainskt territorium.