Så träffades de till slut igen förra veckan, representanter för Ryssland och Ukraina som ligger i krig med varandra. Även om inte mycket substantiellt kom ut av det första direkta mötet på tre år mellan de båda länderna är det positivt att det överhuvudtaget sker som ett första steg mot ett nödvändigt framtida fredsavtal.
Senast de satt ner tillsammans var i mars 2022, då Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson akut åkte till Kiev för att sätta stopp för den uppgörelse som då låg på bordet. Det har David Arakhamia från den dåvarande ukrainska delegationen vittnat om, liksom han har berättat att de ryska förhandlarna var beredda att gå med på alla av Ukrainas krav – förutom att Krim åter skulle bli ukrainskt – i utbyte mot ukrainsk neutralitet och att landet därmed inte går med i Nato.
Sedan dess har Ryssland tagit stora delar av regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja, och genomfört (demokratiskt högst tvivelaktiga) folkomröstningar för att låta dem uppgå i Ryska federationen. Från sin nuvarande styrkeposition lär ryssarna därför inte vara lika medgörliga som för tre år sedan, och ska också ha krävt vid förra veckans möte att ukrainsk militär drar sig tillbaka från samtliga fyra regioner.
Från rysk sida leddes delegationen i Istanbul i fredags av samma Vladimir Medinsky som när länderna sist förhandlade på samma ort för tre år sedan. Men då Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjort utspel om att han skulle åka dit för att se om Rysslands president Vladimir Putin ”vågade” komma för att träffa honom, har västmedia spelat med i Zelenskyjs prat om att det inte är seriöst om det inte är Putin själv, eller möjligtvis utrikesminister Sergej Lavrov, som representerar Moskva.
Ukrainskfödda SR-korrespondenten Lubna El-Shanti – som började sin karriär som informatör åt Försvarsmakten, och sedan har fortsatt i samma stil men avlönad av Sveriges Radio – menade till exempel i torsdagens Studio Ett att den ryska delegationen är ”på väldigt låg nivå”.
Johan-Mathias Sommarström, på plats i Turkiet, säger i samma sändning att han står utanför Dolmabahçepalatset, ”där den här juniora fjundelegationen, som den också kallas, har suttit tillsammans med amerikanska företrädare under hela dagen”.
– Junior… vad kallade du dem för? undrar Hélène Benno i studion.
– Ja, jag hittade på det själv, erkänner SR:s internationella korrespondent Sommarström, i ett övertydligt exempel på hur public service ofta är mer upptagna av att sprida propaganda än av att försöka ge en korrekt bild av vad som händer.
En konkret sak som de båda parterna kom överens om är den största fångutväxling som skett sedan kriget bröt ut i februari 2022 – då Ryssland invaderade Ukraina efter att regimen i Kiev fört ett lågintensivt krig mot den ryskspråkiga befolkningen i Donbass i Östra Ukraina, och USA och Nato vägrat förhandla med Moskva om europeisk säkerhet.
Det var på Putins initiativ som de nya samtalen i Istanbul kom till, efter att Ukraina tillsammans med Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Polen krävt en 30 dagars villkorslös vapenvila. Om inte Moskva gick med på en sådan skulle ytterligare sanktioner läggas på Ryssland, hotade de med.
Det var ett krav som också USA:s president Donald Trump först ställde sig bakom, men efter Putins förslag om direkta förhandlingar backade Trump istället det. Sedan dess har Trump på måndagen också pratat med både Putin och Zelenskyj i telefon för att förhandlingarna ska fortsätta.
Efter det mer än två timmar långa samtalet mellan USA:s och Rysslands presidenter sade Putin att det var ett ”väldigt produktivt utbyte”. De båda ska ha kommit överens om att Ryssland ska författa ett memorandum för ett möjligt fredsavtal och andra frågor, inklusive en potentiell temporär vapenvila.
– Rysslands position är tydlig. Att eliminera grundorsakerna till den här krisen är vad som är viktigast för oss, sade Putin på en presskonferens efter samtalet.
