Upprop mot surrogatindustrin
Frågan om surrogatmödraskap är en av vår tids stora jämställdhetsfrågor som skär igenom flera olika maktordningar samtidigt, menar Susannah Sjöberg, ordförande i Sveriges Kvinnoorganisationer, som startat ett upprop mot surrogathandeln.
Ett upprop mot surrogathandel skapades nyligen av Sveriges Kvinnoorganisationer i samarbete med bland andra nätverket Feministiskt nej till surrogat. De vill genom uppropet uppmärksamma surrogatindustrins utnyttjande av kvinnors kroppar och de risker det utgör för kvinnors liv och hälsa.
Det finns en riksdagsmajoritet mot surrogatmoderskap, framförallt är alla partier emot den kommersiella, globala handeln. Ändå görs inget. Det är ett stort svek mot kvinnor runt om i världen som blir exploaterade, menar Susannah Sjöberg, ordförande i Sveriges Kvinnoorganisationer.
– Det är tydligt att det finns ett växande folkligt engagemang i frågan och det var också för att ta tillvara på det som vi startade uppropet.
– Detta är en viktig fråga att uppmärksamma då surrogatmoderskap är en modern form av slavhandel med kvinnors kroppar. Ofta används kvinnors självbestämmande över den egna kroppen som ett argument för surrogatmödraskap. Men genom surrogatarrangemang förlorar kvinnan just den kontrollen. Rätten att göra abort avtalas bort. Det är helt enkelt en av vår tids stora jämställdhetsfrågor som skär igenom flera olika maktordningar samtidigt.
Surrogathandeln har skildrats väldigt ensidigt och oproblematiskt i svensk media, menar Susannah Sjöberg. Ofta helt utan insyn vad de innebär för kvinnor att vara surrogatmammor.
– Kvinnorna har blivit osynliggjorda, trots att det är deras kroppar som ska bära och föda fram barn. De har nästintill likställts som kliniska behållare utan känslor, liv och ett sammanhang som tvingat dem in i detta. Rapporteringen har bara skett ur rika västerlänningars perspektiv. Det är ytterst sällan ett kritiskt perspektiv kommer fram. Hur ofta får vi till exempel läsa eller se intervjuer med surrogatmammor som berättar vad det inneburit för dem att bära ett barn i 40 veckor, känna det sparka och röra sig, alla de krämpor det innebär för en kvinna att vara gravid, att genomgå en förlossning och sedan direkt lämna ifrån sig barnet?
Barnrättsperspektivet saknas också, fortsätter Susannah Sjöberg. Inte minst den del av barnkonventionen som ger barn rätt att inte skiljas från sina föräldrar.
– Det nyfödda barnet tas från det enda hon eller han känner till: doften av mammans kropp, ljudet av hennes röst och hjärta, de första ljud barnet har hört när det låg i mammans livmoder.
Ytterligare en aspekt som sällan lyfts fram är hur den ekonomiska uppgörelsen bakom graviditeten ser ut.
– En myt som sprids av surrogatindustrin är att detta förändrar kvinnornas liv ekonomiskt. Men sanningen är att kvinnorna får behålla väldigt liten andel av pengarna. Forskning visar att surrogatmammornas ekonomiska situation inte har förbättrats tio år efter arrangemanget.
Altruistiskt surrogatmoderskap
Alla riksdagspartier säger sig vara emot den kommersiella surrogathandeln. Men det råder blandade åsikter om så kallat altruistiskt surrogatmoderskap. Inte minst inom de borgerliga partierna.
Moderaterna har framträtt som det kanske surrogatvänligaste partiet. Inför valet i höstas publicerade Öppna moderater och Moderatkvinnorna en video där flera kvinnliga M-politiker säger att de är villiga att bära och föda en annan persons barn.
Susannah Sjöberg är skeptisk.
– Jag kan konstatera att majoriteten av de kvinnor som gör detta i världen är fattiga kvinnor som saknar andra alternativ för att försörja sina familjer. Jag tänker för egen del att det är relativt privilegierat att ha möjligheten att sitta i Sverige och filosofera över en verklighet man antagligen aldrig kommer behöva ta ställning till.
Sveriges kvinnoorganisationer är motståndare även till altruistiskt surrogatmödraskap.
– Det är i praktiken omöjligt att skilja på altruistiskt och kommersiellt surrogatmoderskap, den tidigare statliga utredningen konstaterade att risken för påtryckningar och pengar under bordet inte går att bortse från även i uttalat altruistiska arrangemang. Men även om man skulle kunna det kvarstår alla de risker som surrogatmoderskap innebär och surrogatmamman har fortfarande avtalat bort rätten till sin egen kropp.
– Dessutom visar exempel från andra länder som har infört altruistiskt surrogatmoderskap att det leder till att den kommersiella handeln ökar. Legalisering leder till ökad efterfrågan som inte kan tillfredsställas i landet, vilket gör att än fler söker sig utomlands.
Kändistrenden
Surrogathandeln problematiseras sällan i media. Filmstjärnor och influencers får tala ut om sina surrogatfödda barn utan att få en enda kritisk fråga.
Kim och Khloé Kardashian, Paris Hilton och Cameron Diaz är några av superkändisarna med surrogatfödda barn. I realityserien The Kardashians fick tittarna till och med bevittna surrogatfödseln och hur barnet togs direkt från surrogatmodern och gavs till en glad Khloé Kardashian, som senare poserade med det i en sjukhussäng som om hon hade fött det själv.