Kommentar: Vad media inte berättar om ”protesterna” i Kuba

Nu drar medierna skadeglatt stora växlar på protester i Kuba. Grannlandet Haiti, som under månader plågats av massprotester och fler än tusen döda, har under ett halvår fått mindre uppmärksamhet än demonstrationerna i Kuba under en dag. Det trots att manifestationerna i Kuba är som en mild västanfläkt jämfört med vad som på senare tid skakat bland andra Colombia, Ecuador, Brasilien och Chile och som fått respektive regering i gungning.

Låt oss slå fast:

1. Protesterna i Kuba är inga massprotester. De utgör inget hot mot den socialistiska ordningen. Landet styrs som vanligt av myndigheterna. I motsats till andra länder i regionen har inte tungt beväpnad kravallpolis satts in, inga dödsoffer har rapporterats. Landets president åkte istället till San Antonio de los Baños, där protesterna startade. Han pratade med folk på gatan och framträdde på tv. Överhettade hjärnor i Miami kräver en ”humanitär korridor”, som vore vi i krigets Syrien fast det handlar om det fredliga Kuba.
2. Det finns utländska intressen bakom manifestationerna. Visst deltar vanliga och missnöjda kubaner, men de som planerar och dirigerar är betalda av USA och får sina instruktioner från Washington, Miami och USA:s ambassad i Havanna. USA har i 60 års tid med alla medel försökt krossa det kubanska exemplet. Avslöjande är att ledarna för protesterna är desamma som för några månader sedan stödde Trump i presidentvalet och krävde hårdare sanktioner mot sitt eget land. 
3. Nätet har förvandlats till ett slagfält. Falska foton och pålagda ljudinspelningar sprids. USA har ett ”cyberkommando” i Florida vars uppgift är att förvränga sanningen, använda sig av falska konton och översvämma nätet med sitt budskap. Dessutom arbetar tiotals olika USA-finansierade kanaler på nätet, så kallade ”oberoende medier”. USA och dess allierade dominerar mediebilden totalt. 
4. Det är en försvinnande liten minoritet som demonstrerar och de riktar sig främst till en internationell publik, där de vet att de får publicitet och stöd. 
5. Motdemonstrationer, till stöd för socialismen och regeringen, hålls runtom i landet. 
6. Det finns ett missnöje i Kuba. Brist på livsmedel, de långa köerna, brist på medicin, nedstängningar, hanteringen av pandemin, valutabutikerna ger grogrund till missnöjet. Men det betyder inte att de vill ha dit jänkarna. Få tror att räddningen kommer från Washington. 
7. Krisen beror på pandemin, utebliven turism och, framförallt, den skärpta blockaden som hindrar leveranser av bränsle, mediciner, utrustning och gör det dagliga livet svårt.
8. Trots en kraftig uppgång av antalet covidsmittade har Kuba totalt bara 1.500 döda, cirka tio gånger mindre än Sverige med liknande befolkningsstorlek. Massvaccination pågår med de egenutvecklade och mycket effektiva vaccinen. Men också det försvåras av blockaden som hindrar Kuba från tillgång till kanyler och andra insatsvaror. 

Cubadebate/Facebook

Miguel Díaz-Canel på plats i San Antonio de los Baños för att möta regeringskritiska demonstranter.

Den som vill hjälpa Kuba måste kräva ett slut på blockaden...

• som gör att så gott som inga banker vill ha några kontakter med landet.
• som utestänger Kuba från det internationella finansiella systemet.
• som gör att Kuba inte kan använda sig av dollar, det betalningsmedel som används internationellt.
• som hindrat Kuba från att ta emot donationer.
• som straffar rederier om de vågar transportera bränsle till ön.
• som förbjuder alla fartyg som varit i kubansk hamn att anlöpa hamnar i USA.
• som hindrat Kuba från att köpa respiratorer och annan utrustning.
• som hindrar en ekonomisk utveckling som enligt experter annars hade kunnat ligga på tio procent om året.

Zoltan Tiroler
Svensk-kubanska föreningen

Se videon på när Kubas president Miguel Díaz-Canel besöker San Antonio de los Baños, där protesterna startade.