Val mellan krig och fred i Colombia

I början av januari publicerade Proletären en intervju med den förre gerillaledaren Seusis Pausivas Hernández Solarte, som i Farcgerillan gick under namnet Jesús Santrich. Tre månader senare, klockan halv sex på morgonen den 10 april, slog USA:s federala narkotikapolis, DEA, och det colombianska åklagarämbetet till och arresterade Jesús Santrich.

En lokal domare i Florida hade fattat beslut om att begära den blinde före detta gerillaledaren utlämnad till USA. Hans brott påstods vara ”planer på att smuggla tio ton kokain till USA”.

– Denna händelse har ökat ovissheten bland de före detta gerillasoldaterna och fredsavtalets framtid. Det är ett oblygt försök att slå sönder fredsprocessen och ingår i USA:s strategi för att destabilisera freden och förstärka den extrema politiska högern i Colombia.

Det säger Tomas Hojeda, medlem av det politiska partiet Farcs centralkommitté, till Proletären, när vi tar pulsen på honom om fredsavtalets tillämpning och presidentvalet den 27 maj. Den förre befälhavaren för förra gerillan Farcs 58:e front är en slags obeväpnad politisk kommissarie för partiet Farc i de paramilitära dödsskvadronernas vagga, länet Cordoba. Han är synnerligen skeptisk inför framtiden.

– Med fredsavtalet förstärktes de paramilitära dödsskvadronerna istället för att bekämpas av staten. I 31 av Colombias 32 län återfinns paramilitären i 344 kommuner som ingår i 13 olika paramilitära strukturer. De har i dag kontroll i många av de regioner där Farc tidigare utgjorde makten. Men de är inga oberoende rörelser utan har gått in hand i hand med de transnationella företagen eller starka colombianska intressen i gruvor och mark, intygar Tomas Hojeda.

Hans ord bekräftas av 500 sociala- och människorättsorganisationer, sociologer och forskare som utarbetat en rapport till FN:s människorättskommission som denna vecka ska behandla Colombia. Rapporten är en svidande vidräkning med regeringen Juan Manuel Santos som den menar har misslyckats med att förverkliga och tillämpa fredsavtalets innehåll.

Det finns ingen säkerhet för de forna gerillakämparna att utöva sina politiska rättigheter som avtalet stipulerar, deras anhöriga löper risk att mördas. Hittills i år har 22 Farc-medlemmar mördats, mer än en per vecka. Sedan 1 januari 2017 har 56 demobiliserade gerillasoldater mördats. Det senaste offret blev Juan Vicente Carvajal, som mördades dagen innan intervjun med Tomas Hojeda. Han var före detta befälhavare för den 10:e Farcfronten.

– Lagen om amnesti är en skandal för fortfarande finns det 500 Farcmedlemmar i de colombianska fängelserna, ett och ett halvt år efter amnestilagens beslut i kongressen. Projekten, främst på landsbygden i form av jord till kamraterna, har inte uppfyllts, säger Tomas Hojeda.

Återigen bekräftas hans ord av officiella siffror. Dessa ger vid handen att 40,1 procent av den registrerade uppodlade jorden ägs av de 0,4 procent som har egendomar större än 500 hektar. Dessa ägare är de verkliga ”terratenientes” i Colombia, de som med vapenkraft motsatt sig fredsavtalets avsnitt om jord till de jordlösa bönderna. För hela 69,9 procent av jordägarna, det vill säga småbönder med fem hektar eller mindre, förfogar bara över 4,8 procent av den uppodlade jorden.

Detta är en del av den politiska, sociala och ekonomiska bakgrunden när Colombia går till val den 27 maj.

Gloria Cuartas var borgmästare i bananregionen Urabas centrum. Hon hade föreslagits av kommunistpartiet i mitten av 1990-talet. I över 30 år har hon deltagit i den politiska kampen för vänstern och gått i spetsen för de colombianska kvinnornas kamp.

När skolåret inledde sin första dag 1999 hade hon Urabas skolors alla elever framför sig och önskade dem välkomna efter sommarlovet. I det ögonblicket dök en grupp paramilitärer upp. Deras chef grep tag i kalufsen på den tunne 12-årige Cesar Augusto och med macheten i den andra handen högg han av Cesars huvud. Detta kastades framför Gloria Cuartas som en markering om vem det var som bestämde i denna del av Colombia.

Efter permanenta mordhot tvingades Gloria Cuartas lämna Uraba och hon slog sig ner i Bogotá som internflykting. Där har hon deltagit i alla de politiska projekt som vuxit fram och hon ser med optimism på valet och en eventuell seger för Gustavo Petro, ledare för vänsteralliansen Colombia Humana.

– Valet den 27 maj uppvisar ett mycket komplicerat panorama. Den ena sidan, den colombianska oligarkin som representerar den faktiska makten, sluter i huvudsak upp kring den förre presidenten Alvaro Uribes kandidat, Ivan Duque. Han backas upp av delar av företagseliten, vissa katolska och evangeliska kyrkor varav majoriteten med ursprung i USA, jord- och boskapsägare och delar av militären och reserven som inte accepterar fredsavtalet, säger Gloria Cuartas till Proletären.

På den andra sidan finns de som accepterar fredsavtalet. Hon menar därför att valet nästan är som ett val mellan krig och fred.

– Antingen accepterar vi fredsavtalet som handlar om att förändra delar av maktstrukturerna, framför allt på landsbygden. Eller, om Ivan Duque vinner valet, kommer de politiska, ekonomiska och sociala motsättningarna att förstärka kriget och våldet när han förvandlar avtalet till pappersmakulatur.

Vänsterkandidaten Gustavo Petro tillhörde M19-gerillan som lade ned vapnen 1990. 22 år senare, 2012, valdes han till borgmästare i Bogota, den andra viktigaste posten i landet efter presidentposten. En kalldusch för den politiska eliten.

– Gustavo Petro skapade alternativ som borgmästare i Bogotá. Och jag har aldrig sett något liknande som när den ”faktiska makten” via rättsapparaten slet ifrån honom borgmästartiteln men där folket i Bogota, i en gigantisk folkmobilisering, återinsatte honom i borgmästarhuset, säger Gloria Cuartas.

Gustavo Petros program siktar inte på att införa socialism utan föreslår demokratiska strukturella reformer, som till exempel en långtgående jordreform, satsning på Colombias enorma naturrikedomar i folkets intresse i stället för mäktiga internationella gruvintressen och en miljöpolitik som radikalt konfronterar de industrigrupper som släpper ut gifterna i vatten och luft.

Och hans program har en politisk identitet som attraherar miljoner av den slumrande massan av väljare där bara hälften går till valurnorna. Hans valmöten samlar gigantiska folkmassor.

– Gustavo Petros valkampanj och de höga opinionssiffrorna har skrämt upp oligarkin. Högern använder sig av all slags smutsig mediekrigföring, skisserat av den venezuelanske valstrategen J J Rendon, säger Gloria Cuartas

Den ökände valstrategen J J Rendon, med säte i Miami, har flera gånger anlitats av högerkandidater i Latinamerika för att med mer eller mindre smutsiga metoder vinna val.

– Han använder sig av antikommunism, hat och skrämseltaktik som att ”Colombia kommer bli som Venezuela, Castro-Chavistisk”. Men de diskuterar aldrig politikens innehåll som sjukvård, utbildning, arbetslöshet, understryker Gloria Cuartas.

– Hur som helst kommer de två huvudkandidaterna i första valomgången den 27 maj vara Ivan Duque och Gustavo Petro. Ett högeralternativ mot ett demokratiskt folkligt alternativ.

Gloria Cuartas varnar för att en seger för Ivan Duque, från tidigare högerpresidentens Álvaro Uribes parti Demokratiskt centrum, också förstärker planerna på en invasion av Venezuela från colombianskt territorium där USA förfogar över sju militärbaser som Uribe överlämnade till USA 2010. Dessa har idag USA-trupper och flyg.

– Det råder stor oro för en USA-invasion av Venezuela med stöd av latinamerikanska regeringar från colombianskt territorium. USA har därför allt intresse av att Ivan Duque vinner och folket allt att förlora. Även om Gustavo Petro får mest röster i urnorna kommer han förlora i valsammanräkningen, det är stalltipset. Bara en stor seger kan förhindra valfusket denna gång.