Hamnarbetare: ”Det är många som vill strejka skiten ur APMT”

Maerskägda APM Terminals hävdar att de måste säga upp 24 fastanställda och samtliga visstidsanställda hamnarbetare i containerterminalen i Göteborgs hamn på grund av arbetsbrist. Ändå ringer de runt till de visstidsanställda som kör grensle-truck och förlänger deras anställningar till slutet av maj.

– Det är uppenbart att de försöker skrämma oss, säger en hamnarbetare som är anställd av APMT till Proletären. I det läge som just nu råder vill han vara anonym.

Han är övertygad om att APMT-ledningens mål är att krossa Hamnfyran, Hamnarbetarförbundets största avdelning.

– Det är ju det de säger, men självklart inte i media. Där säger de att de följer lagen och den svenska modellen. Men nere i hamnen säger de att de bara vill ha ett fackförbund, det vill säga Transport.

Internt har APMT:s vd Henrik Kristensen har också sagt att han vill ha en omvänd 80/20-regel, det vill säga att istället för att sträva efter att ha 80 procent fastanställda och 20 procent visstid, blixt och övertid, vill han ha bara 20 procent fastanställda och 80 procent visstid, blixt och övertid.

– Ibland gör han små artighetsrundor nere i hamnen också. Till exempel var han nere och tog i hand och önskade god jul. Det gör ju oss bara uppretade och förbannade. Särskilt när han kommer med skitsnack om att ”vi ska vara som en familj” och att ”alla måste vara beredda på att ge och ta”.

– Men samtidigt som många är trötta och nervösa så har vi aldrig varit så här sammansvetsade och kamplystna som vi är nu. Sammanhållningen mellan fastanställda och blixt är också bra, och kampviljan växer för varje sak APMT gör. Det är många som vill strejka skiten ur dem.

Hamnarbetaren som Proletären pratat med tycker dock att det grövsta är att bolaget vill utestänga Hamnfyran från förhandlingar om uppsägningen av närmare 60 hamnarbetare.

– Det är ju oss det handlar om! 85 procent av hamnarbetarna är med i Hamnfyran och bara 15 procent i Transport.

Några transportare har också valt att byta förbund efter att Transports förbundsordförande Lars Lindgren gjorde ett utspel där han ställde sig på APMT:s sida. Ett utspel som fick hans egna medlemmar att ringa och skälla ut sin ordförande.

Flera europeiska hamnfack hörde också av sig till Lindgren och ifrågasatte hans beskrivning av APMT som ”varken bättre eller sämre än andra hamnoperatörer”. APMT har tvärtom gjort sig ökända i Europas hamnar som ovanligt aggressiva i sin antifackliga personalpolitik.

Stödet från hamnarbetare i resten av Europa och världen kommer också vara avgörande om det blir fler strejker i Göteborgs hamn, säger hamnarbetaren Proletären pratat med.

– Det och att ledningen kommer få ett helvete med bemanningen till sommaren, oavsett om vi strejkar eller inte. Det kommer som en överraskning för dem varje år att folk ska ha semester.

• APMT påstår att de förlorat 50 miljoner kronor på grund av minskade volymer och som en följd av konflikten.

– De kanske ljuger om det också, vad vet jag? Men att vi får skulden när det går dåligt är egentligen inget nytt. Så var det även när hamnen var under kommunalt styre.

• Vad kan utomstående göra för att ge sitt stöd till hamnarbetarnas kamp?

– Man kan hjälpa oss genom att sprida vår bild av konflikten, att anta stöduttalanden i sin lokal fackklubb eller genom att sätta in pengar till vår strejkkassa. Allt stöd är välkommet och välbehövligt!

– Och man ska komma ihåg att detta inte bara är ett angrepp mot vårt förbund utan mot hela fackföreningsrörelsen. Om APMT vinner den här fighten kommer det sprida sig till andra hamnar och även till andra arbetsplatser.