Slopad Lex Laval ger inte svenska villkor
Regeringen river upp Lex Laval med stöd av V och SD. Men den nya lagen innebär inte att facken kan kräva svenska löner.
Den 26 april i år röstade regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att riva upp Lex Laval, och ersätta den med ny lagstiftning som träder i kraft redan den 1 juni.
Men den nya lagen innebär inte att svenska löner ska gälla för alla som arbetar i Sverige, utan bara att facken kan kräva att lönerna når upp till de centrala kollektivavtalens miniminivåer. Ett avtal som slutits efter stridsåtgärder från facket har heller inte full rättsverkan, vilket kan innebära att arbetsköparna tjänar på att vägra teckna kollektivavtal.
Hösten 2004 satte fackförbunden Byggnads och Elektrikerna ett skolbygge i Vaxholm i blockad. Byggbolaget, lettiska Laval un partneri, vägrade teckna kollektivavtal för sina anställda, som uppgav att deras lön låg på 35 kronor i timmen efter skatt. Svenskt näringsliv, med Laval un partneri som slagträ, stämde Byggnads och Elektrikerna i Arbetsdomstolen och fick rätt, trots att fackens blockad följde svensk lag. Den bröt nämligen mot EU:s lag, som står över de nationella lagarna.
Först efteråt anpassades svensk lagstiftning till EU-lagen och 2010 klubbade den borgerliga regeringen den nya utstationeringslagen, Lex Laval, och det blev olagligt för facken att kräva svenska villkor på svenska arbetsplatser. Lönedumpning blev en rättighet för företag som utförde arbeten i Sverige.