Letter mot lönedumpning

Lördagen den 18 oktober höll Lettlands Socialistiska Parti, LSP, sin 11:e kongress i Riga. På kongressen samlades ett hundratal delegater från hela Lettland.

Lettlands Socialistiska Parti är det ledande partiet på vänsterkanten i Lettland. I det senaste valet till parlamentet Saeiman 2006 deltog LSP tillsammans med tre andra partier på en gemensam lista, Harmoniska Centern. Denna fick 17 av 100 platser i Saeiman, av dessa tillföll fyra LSP. Partiet är också representerat i Rigas stadsduma med två mandat.

Utslagen industri
Den lettiska industrin slogs till stora delar ut de första åren efter självständigheten och Sovjetsystemets sammanbrott. Den samlade bruttonationalprodukten halverades några år in på 1990-talet, vilket haft långtgående sociala konsekvenser.

Efter inträdet i EU och Nato 2004 har den lettiska ekonomin uppvisat en hög tillväxt. Detta är emellertid ett bedrägligt sken. Utländskt kapital har strömmat in i landet och dolt det faktum att landet importerar avsevärt mer än vad det exporterar. Underskottet i bytesbalansen är 21 procent av BNP.

I sitt inledningsanförande konstaterade LSP:s ordförande Alfred Rubiks:
– EU, WTO och IMF har gjort allt för att rasera den reala sektorn av ekonomin samtidigt som västerländska banker tagit kontroll över det finansiella systemet. 90 procent av den lettiska banksektorn är i utländska händer.

EU-medlemskapet har fört med sig att 200000 letter i aktiv ålder har sökt arbete i andra länder, många gånger omedvetna om att de därmed utnyttjas till lönedumpning.

– Folk reser utomlands för att arbeta, inte för att de ogillar Lettland, utan för att de inte kan leva, arbeta och försörja sina familjer här, fortsatte Rubiks. De är redo att lida nöd, skiljas från sina nära och kära för att leva, för att trygga sina åldrade föräldrar vars låga pensioner i de flesta fall inte ens räcker till det mest elementära livsförnödenheter, för att trygga sina barns utbildning.

Arbetskraftsutvandringen har slagit hårt mot de lettiska fackföreningarna. Idag är endast nio procent av arbetarna inom landet organiserade. Flertalet av de arbetsplatser som återstår är små tjänsteföretag vars anställda har små möjligheter till facklig kamp.

Rysk minoritet
En stor och viktig fråga i Lettland är den ryska minoritetens ställning. För att erhålla lettiskt medborgarskap måste de rysktalande avlägga examen i lettiska språket, om landets konstitution och historia. 17 procent av de som bor i dagens Lettland saknar medborgarskap och därmed elementära politiska rättigheter som möjlighet delta i politiska val. Sverige och övriga EU-länder ser genom fingrarna med detta och kallar Lettland för en demokrati med mänskliga rättigheter.

Kongressen antog ett antal resolutioner och dokument. Särskilt värt att nämna är en resolution som klart och tydligt kräver ett stopp för alla Nato-baser på lettiskt territorium och en resolution som försvarar det anti-fascistiska krigsmonumentet Salaspilska.

Övriga resolutioner handlade om de förestående valen till Europaparlamentet och lokala församlingar i Lettland, om stöd och hjälp till krigsinvalider från andra världskriget samt om partiets praktiska uppgifter och stadgar.

Många gäster
På kongressen var internationella gäster från ett flertal länder närvarande. Förutom Erik Andersson och Johan Wiman från Kommunistiska Partiet, Sverige, Jef Bossuyt från Belgiska Arbetarpartiet PTB, Vikto Pazler från Böhmen och Mährens Kommunistiska Parti KSCM (Tjeckien), Spiros Chalvazis och Elyseys Vagenas från Greklands Kommunistiska Parti KKE, Viktor Arkadevitj Tijolkin från Ryska kommunistiska arbetarpartiet.

JOHAN WIMAN                                                                                        
Proletären 43, 2008

Uttalande: Nej till lönedumpning!
I samband med den 11:e partikongressen enades Lettlands Socialistiska Parti och Kommunistiska Partiet från Sverige om följande gemensamma uttalande mot lönedumpning:

Lettlands Socialistiska Parti och Kommunistiska Partiet, Sverige, fördömer och bekämpar gemensamt alla försök att skapa splittring och oenighet bland svenska och baltiska arbetare i Sverige. Vi kräver att svenska kollektivavtal ska utgöra grunden för löner i Sverige, oavsett vilket land arbetarna kommer ifrån.

Laval/Vaxholmsdomen (C-341/05) från EU-domstolen i Luxemburg hotar kollektivavtalen.

Vi arbetarpartier i Lettland och Sverige, kräver svenskt kollektivavtal för allt arbete utfört på svenskt territorium.
• Nej till lönedumpning!
• Arbetare i alla länder – förena er!

Riga 19 oktober 2008.

Sergej Christolubov – Politiska kommitténs sekreterare,
Lettlands Socialistiska Parti.

Erik Andersson – Internationell sekreterare,
Kommunistiska Partiet, Sverige.