Kommunister i ny filippinsk regering?
Segern för Rodrigo Duterte i Filippinernas presidentval kan innebära ett dramatiskt skifte i filippinsk politik. Valvinnare har erbjudit det förbjudna Filippinernas kommunistparti (CPP) plats i regeringen.
Rodrigo Duterte har i väst beskrivits som Filippinernas svar på Donald Trump. En oberäknelig högerpopulist som utmanar den traditionella makteliten och till och med kritiserar Filippinernas militära allians med USA.
Vilken politik Duterte tänker driva som president återstår att se. Men utifrån vad han sagt så här långt kan landet komma att stå inför stora politiska förändringar.
På sin första presskonferens efter segern förklarade Duterte att han välkomnar den landsflyktige grundaren av kommunistpartiet, José Maria Sison, tillbaka till Filippinerna. Duterte erbjöd rent av kommunisterna fyra ministerposter.
Jämför detta med tidigare presidenters försök att med våld krossa det kommunistledda upproret under Nya folkarmén (NPA). Sison och andra ledare för kommunistpartiet och frontorganisationen NDFP har levt i exil i Nederländerna snart 30 år.
Fredsförhandlingar har genomförts i flera omgångar. Men de har aldrig lett till fram någon slutgiltig på grund de styrande ovilja att lyssna till de folkliga krav som ligger till grund för upproret.
Att Duterte direkt efter segern vänder sig kommunisterna med målet att sluta ett fredsavtal har mottagits positivt.
När José Maria Sison talade till anhängare i Filippinerna 17 maj via Skype förklarade han att det är första gången som den progressiva rörelsen i Filippinerna skulle kunna ha en president som allierad. Dutertes uttalanden ska, menade Sison, ses som ett erkännande av det inflytande som CPP, NPA och NDFP har i den legala massrörelsen och genom de 120 gerillafronterna i 71 av landets totalt 81 provinser.
Något snabbt inträde i regeringen för kommunisterna är det inte fråga om. Först måste det finnas en fredsuppgörelse. Däremot har NDFP lovat att komma med förslag på personer från legala organisationer.
Några vapen kommer inte heller Nya folkarmén att överlämna förrän ett slutgiltigt fredsavtal slutits med regeringssidan.
Däremot poängterar Sison att den demokratiska och revolutionära rörelsen måste ge Duterte en ”smekmånad” för att se om han menar allvar. Ett första steg vore att släppa de drygt 500 politiska fångarna fria.
Sison talade samtidigt om vikten av att fortsätta driva de krav som rests i decennier, som nödvändigheten av en genomgripande jordreform, industrialisering och förbättring av levnadsförhållandena för de fattiga.
”Det minsta man kan säga är att det måste ske ett totalt brott med den nyliberala politik som förts i 30 år”, sade Sison.
De kommande månaderna kan bli omskakande. För om kommunisterna är positiva lär den traditionella makteliten och deras herrar i USA vara djupt bekymrade. Sison har rent av varnat för att Duterte kan komma att utsättas för en statskupp eller mordförsök från missnöjda militärer.
Presidenten tillträder sin post 30 juni.