Kurder protesterar mot väpnad terror i Syrien
I nordöstra Syrien ligger Turkietstödda väpnade grupper bakom blodiga attacker mot den kurdiska befolkningen. ”Det som händer är skrämmande”, säger Abdullah från Kurdiska kulturföreningen i Göteborg.
Utvecklingen i Syrien oroar många kurder i exil. Lördag 2 februari arrangerades demonstrationer i flera städer i Sverige med anledning av att den väpnade oppositionen trappat upp sina attacker i norra Syrien.
– Om kurderna tappar kontrollen över dessa områden och de väpnade extremisterna tar över, då kommer det att bli rena blodbadet. Kurder men också armenier och assyrier kommer att utsättas för massakrer, säger Abdullah.
Han är av hundratals kurder som deltar i demonstrationen i Göteborg. Bakom protesten står flera kurdiska exilorganisationer, bland dem Kurdiska kulturföreningen. I tåget syns bilder på den i Turkiet fängslade Abdullah Öcalan, ledare för Kurdiska arbetarpartiet (PKK). Här finns också partisymbolen för det kurdsyriska Demokratiska Unionspartiet (PYD).
I flygblad och paroller framgår tydligt att demonstranterna inte är några anhängare av Baathpartiets styre i Syrien. Den syriska regeringen anklagas för att ha mött folkets demokratisträvanden med våld. Men de kurdiska aktivisterna är lika tydliga i fördömandet av den väpnade terror som backas upp av Turkiet, Gulfstaterna och flera västmakter.
– Vi kurder är självklart inte nöjda med Bashar al-Assad, men vi är heller inte glada över al-Qaida och de extremister som nu utnyttjas av andra, säger Abdullah.
• Berätta om vad som hänt i norra Syrien?
– Kurderna är mycket välorganiserade och har även väpnade organisationer. Den syriska armén har lämnat vissa städer och byar, som nu står under kurdernas kontroll, berättar Abdullah.
Det är en utveckling som skrämmer Turkiet, som i decennier förtryckt den egna kurdiska befolkningen med brutalt våld. En stärkt ställning för kurderna i Syrien skulle uppmuntra den kurdiska kampen i Turkiet. Det är förklaringen till att den så kallade Fria syriska armén och andra organisationer med baser i Turkiet gått till angrepp mot den kurdiska befolkningen.
– Turkiet stöder de väpnade grupperna, som omfattar al-Qaida och andra sunnimuslimska extremister. De har tillgång till alltifrån pansarvagnar och ambulanser till raketer och kalashnikovs. De har gått över gränsen till de kurdiska orterna i Syrien, och krigar mot den stackars befolkningen för att försöka ta kontroll över de kurdiska områdena, säger Abdullah.
Under de senaste veckorna är det framförallt staden Ras al-Ayn (på kurdiska Serê Kaniyê) som varit hårt utsatt för attacker. Många civila har dödats, inklusive barn. De kurdiska försvarsstyrkorna kämpar emot angriparna.
– Turkiets plan är att driva bort kurderna. Vi kan inte acceptera omvärldens tystnad, och vi kan inte acceptera att dessa grupper stöds av Turkiet, men också av Europa och USA.
Vi frågar Abdullah om den syriske kurden och Uppsalabon Abdulbaset Sieda, som i april förra året utsågs till ordförande för det Turkietbaserade Syriska nationella rådet (SNC). Då talades det om att kurderna i Syrien står bakom den väststödda, väpnade oppositionen.
Abdullah är inte alls överens med den beskrivningen.
– Abdulbaset Sieda är okänd för de flesta kurder. Han placerades på posten för att försöka få kurderna att stödja SNC och Fria syriska armén. Men de accepterar inte kurdernas och övriga minoriteters rättigheter, och de har ingen plan för demokrati. Vi kurder kämpar för demokrati och jämlikhet för alla etniska och religiösa grupper, för tolerans och acceptans.
Vilken är då lösningen på den akuta krisen i Syrien?
Budskapet på demonstrationen i Göteborg var att demokratiska krafter i Sverige måste pressa Turkiet att sluta främja, stödja och mobilisera de väpnade extremister som terroriserar kurderna.
I det större perspektivet framhåller Abdullah att striderna måste få ett slut. Förhandlingar borde ha inletts för länge sedan.
– Men det är inte för sent, säger han.
– Om man ska tänka på folkens intressen, om kriget inte ska drabba fler människor eller spilla över till andra länder, då måste man sätta sig ner och förhandla och hitta en demokratisk lösning.
I sammanhanget varnar Abdullah åter för utländsk inblandning och nämner Libyen. Här stödde Frankrike, USA och även Sverige ett krig som förde fram extremistgrupper till makten. Det har inte lett till demokrati i Libyen. Det har inte gynnat det libyska folket.
– Vi menar att folken i Mellanöstern måste få bestämma själva, det ska inte utomstående göra.