Att EU nu gått samma väg som USA i att klassa det iranska revolutionsgardet som en terroristorganisation blottar en dubbelmoral när man ser på hur samma västländer förhåller sig till Syrien.
Detta gäller till och med om man köper premissen om att Iran ägnar sig åt terrorism. Genom att prisa terrorister i Syrien, samtidigt som man fördömer ”terrorism” i Iran, visar västvärlden att definitionen av terrorism är flexibel beroende på geopolitiska intressen.
Efter rapporter om 30.000 döda i januaris protester i Iran valde EU att terrorklassa det iranska revolutionsgardet. Alla verkar okritiskt svälja siffrorna, som från början kommer från magasinet Time och två anonyma källor inom det iranska hälsoministeriet.
Sant eller inte, tusentals döda är illa oavsett. Det är också illa att västmedia låtsats som att det rört sig om enbart fredliga protester, och att man sällan nämner att en stor orsak till protesternas grogrund är USA:s sanktioner mot Iran, något som chefen för USA:s finansdepartement, Scott Bessent, öppet erkänt.
Delar av proteströrelsen har satt eld på och attackerat marknadsplatser, brandstationer, regeringsbyggnader, moskéer och civil transportinfrastruktur samt angripit säkerhetsvakter.
Västvärldens agg mot Iran handlar mer om utrikespolitik. Iranska revolutionsgardets väpnade gren, Qudsstyrkorna, stödjer shiamiliser i Irak som bekämpat den amerikanska invasionsstyrkan från 2003 såväl som terrorgruppen IS.
Vidare har Iran tillsammans med den libanesiska och pro-palestinska milisen Hizbollah stridit på Bashar al-Assads sida i Syrien mot väpnade grupper, däribland islamister som mottagit stöd från USA, Storbritannien och Frankrike.
Under det syriska inbördeskriget plöjde USA ner en miljard dollar årligen i CIA-programmet Timber Sycamore. Man beväpnade, tränade och finansierade grupper som stred mot dåvarande president Assad.
Bland grupper som mottog amerikanskt stöd fanns Fria Syriska Armén, som stundtals koordinerade sig med IS, och Syriska Revolutionära Fronten, som tog med sig amerikanska vapen då man 2014 anslöt sig till terrorgruppen al-Qaidas syriska gren al-Nusrafronten (numera HTS), under ledning av Syriens nuvarande högste ledare Ahmed al-Sharaa.
Under inbördeskriget bedrev HTS ett blodigt skräckvälde i den syriska Idlibprovinsen. Man deltog också i systematiska mord på hela familjer i Latakia, enligt Human Rights Watch.
Efter att HTS störtat Assad prisades man av USA och EU som lättade på de ekonomiska sanktioner som tidigare strypt den syriska staten under Assads styre. USA drog tillbaka terroriststämpeln från al-Sharaa, likaså det pris på tio miljoner dollar till den som tillfångatog honom.
Nyligen annonserade den svenska regeringen 295 miljoner kronor i bistånd till al-Sharaas regering. Samtidigt larmade den kurdiska diasporan om IS-fångar på rymmen och regeringsarméns brutala framfart i nordöstra Syrien där regeringen vill återta kurdiska SDF-kontrollerade områden.
Än värre rapporter kom under våren och sommaren 2025 då al-Sharaas män rensade upp i de syriska kuststäderna på jakt efter Assad-lojalister. Tusentals ur folkgruppen alawiter dödades i vad som beskrivs av människorättsorganisationer som massakrer mot civila.
Definitionen av terrorism har i praktiken väldigt lite att göra med moralisk principfasthet. Västvärlden har återigen, genom sina dubbla måttstockar gentemot Iran respektive Syrien, visat att i vår del av världen definieras terrorism i termer av vem som står i vägen för västvärldens geopolitiska intressen.
Lowe Forsman, statsvetare
