Varför står regeringen och svenska medier på al-Qaidas sida i Aleppo?

Den svenske freds- och konfliktforskaren Jan Öberg besökte nyligen Aleppo, inklusive de befriade östra delarna av staden. Hans kommentarer och bilder visar på en enorm förstörelse och skildrar den fruktansvärda situation som invånarna levt under sedan 2012.

Han lägger skulden på alla krigförande parter, men framhåller de väststödda grupper som bland annat plundrat och förstört merparten av Aleppos tusentals industrier.

Men där finns också en annan sida. Jan Öberg möter syrier som uttrycker lättnad och glädje. Både invånarna i östra Aleppo som äntligen sluppit ur förtryckarnas grepp och invånare i västra Aleppo som inte längre behöver oroa sig för att deras hem, skola eller sjukhus ska beskjutas av ”rebellernas” helveteskanoner.

Han visar hur flyktingar får hjälp av syriska soldater och ryska hjälparbetare.

Jan Öbergs och andras ögonvittnesskildringar från Aleppo drunknar dock i den massiva och enögda rapporteringen.

”Aleppo kommer att sälla sig till de händelser i världshistorien som definierar modern ondska”, dundrar USA:s FN-ambassadör Samantha Powers inför världens tv-kameror och anklagar Syriens regering, Ryssland och Iran för barbari.

”Den syriska regimen har med ryskt stöd bombat civila områden utan urskiljning, sjukhus och skolor har utsatts för riktade attacker”, menar Margot Wallström i ett uttalande och konstaterar närmast beklagande att ”oppositionen i de östra delarna av Aleppo förlorat”.

På Aftonbladets ledarsida går Jonna Sima ännu längre. Putin och Assad inte bara ”massakrerar kvinnor och barn”. De slår mot ”den politiska oppositionen” som haft ”en fristad i östra Aleppo”. Ledarskribenten i Sveriges största tidning sörjer att ”revolutionen är förmodligen besegrad”.

Att USA:s representanter säger det de säger är inte konstigt. Imperialistmakten har intressen att försvara och egna förbrytelser att dölja. USA har ju satsat enorma resurser på ett väpnat regimskifte i Damaskus.

Att Sveriges regering säger så är tragiskt men inte oväntat. Närmandet till Nato inkluderar ett accepterande av den USA-ledda alliansens världsbild och planer. Som Proletären tidigare visat har anpassningen inkluderat svenskt bistånd till den ”opposition” som krigar sida vid sida med al-Qaida runt om i Syrien.

Att Aftonbladet liksom flertalet stora medier verkar ha gett upp all form av kritiskt granskande journalistik är mer uppseendeväckande. De förmedlar enbart maktens världsbild och släpper okritiskt igenom röster som säger ”rätt” saker.

Ett tydligt exempel på detta är artikeln ”Förtvivlade röster inifrån Aleppo” från Tidningarnas Telegrambyrå, som 13-14 december återgavs av många medier. Här citeras personer från östra Aleppo som vittnar om helvetet under den syriska arméns offensiv.

Ett av vittnena är Bilal Abd al-Karim. Han beskriver sig själv som ”en vanlig person här i det belägrade Aleppo”. Det är inte sant. Han är från New York, har genomgått religiösa studier i Kairo och jobbat för en saudisk tv-kanal.

I östra Aleppo har han via webbkanalen On the Ground News låtit de väpnade extremisterna komma till tals och gång på gång förklara att de kommer att fortsätta strida för ”revolutionen”.

Bilal Abd al-Karim har öppet uttryckt stöd för Ahrar al-Sham. Det är en al-Qaida närstående grupp som enligt Amnesty gjort sig skyldig till massakrer, tortyr och våldtäkter. Men för de svenska läsarna är Bilal Abd al-Karim en vanlig Aleppobo utan politisk och religiös agenda.

Ett annat vittne i TT-artikeln är ”aktivisten Lina Shamy”. Hon påstår att 50.000 civila som stått upp mot diktatorn nu riskerar att dödas.

Inget sägs om att Lina Shamy öppet hyllat Zahran Alloush, som fram till sin död 2015 var ledare för den saudistödda och al-Qaidainspirerade gruppen Jaish al-Islam. Alloush blev ökänd efter att han förespråkat etnisk resning av shiamuslimer och alawiter i Damaskus.

Inte heller det framkom i artikeln.

Att östra Aleppo styrts av al-Qaidas syriska gren och dess allierade är välkänt. USA-översten Steve Warren erkände på en presskonferens 20 april i år att ”det är i huvudsak al-Nusra som kontrollerar Aleppo”.

Det måste man ha i åtanke när det dyker upp ”oberoende journalister” och ”aktivister” i östra Aleppo, Idlib och andra ”oppositionsområden”. De enda som har möjlighet att agera och uttala sig på det sättet är, som brittiska independents Mellanösternkorrespondent Patrick Cockburn påpekat, människor som har tillstånd från al-Nusra, Ahrar al-Sham och de grupper som behärskar områdena.

De svenska medierna är därmed inte bara propagandister för regimskiftesplanerna i Syrien. Medierna blir genom sitt agerande språkrör för krafter som är lika reaktionära och våldsamma som IS.

Krafter som i fredags skickade en åttaårig självmordsbombare till en polisstation i Damaskus.

Krafter som i söndags satte eld på de gröna bussarna i ett försök att stoppa evakueringen av civila från de av ”rebeller” belägrade städerna Foua och Kefraya.

Ibland sipprar alternativa uppfattningar igenom i de stora medierna, som ifrågasätter den annars fastslagna sanningen.

Förra veckan publicerade brittiska Reuters ett inslag som visar hur invånare i östra Aleppo bryter sig in i Jaish al-Islams övergivna högkvarter. Aleppoborna fann stora mängder av mat som dessa ”oppositionella” lagrat. Där fanns mer mat än dessa hungriga syrier sett på åratal, som Reuters journalist beskrev det.

Det är som Lilly Martin Sahiounie från Syrien skrev i sitt brev till Wallström (Proletären nr 49) apropå offensiven mot östra Aleppo: ”När områdena nu befrias kan hela världen se att där finns stora lager fulla med mat och mediciner.”

Men avslöjanden om ”revolutionärer” som svälter det folk de säger sig vilja befria verka inte bita på vare sig Wallström eller svenska medier.

Bättre att lita till Usama bin Ladins efterföljare.