Hoppa till huvudinnehåll

Anställda och patienter får betala för fiaskot

Nya Karolinska sjukhuset har varit kontroversiellt ända sedan planerna på det presenterades. Idag är sjukhuset ett vårdmässigt kaos, men en guldgruva för konsulter och privata entreprenörer.

Vanligt folk får betala för det nyliberala haveriet.
Holger Ellgaard

Det var moderate landstingsbasen Ralph Lédel som 1988 initierade NKS-bygget med uppsåtet att berika privata aktörer. ”För mig var detta en politisk fråga, ett sätt att få mer privat sjukvård som låg utanför det politiska systemet”, sade Lédel om projektet som sedan drivits vidare av bland andra Filippa Reinfeldt och nu Region Stockholms (före detta Stockholms läns landsting) finansborgarråd Irene Svenonius.

När sjukhuset är färdigbetalt kommer det att ha kostat stockholmarna 60 miljarder kronor. Sjukhuset är ett OPS-projekt, offentlig och privat samverkan, som öst pengar över projektbolaget Swedish Hospital Partners (SHP) med byggjätten Skanska och brittiska riskkapitalbolaget Innisfree som äger sin del i SHP via två brevlådeföretag i Luxemburg.

Den privata sektorn har tjänat stora pengar på olika underavtal. Att byta en dörr kostar en miljon kronor, att bädda i personalens vilrum 600.000 per år, att flytta en vattenkran 150.000 kronor. Stödstrumpor upphandlades för 6000 kronor paret av privata Onemed - det normala priset var 100 kronor.

Sjukhuset är felbyggt. Till exempel fick 165 badrum byggas om eftersom golven i duscharna lutade åt fel håll. Privata entreprenörer har försett kirurger med smutsiga operationsinstrument och nyligen har upptäckten av svartmögel i avloppsrör tvingat sjukhuset att stänga flera patientrum på barnakuten.

Men mest har konsulterna, med ökända Boston Consulting Group (BCG) i spetsen, kostat. För två uppdrag i oktober och december 2011 fakturerade BCG 5,7 miljoner. Enligt tidningen Vårdfokus är summan omöjlig: ”Inte ens om vi tar rejäl höjd och räknar på att samtliga konsulter jobbat 80 timmar i veckan kommer vi upp i den nivån”, skriver tidningen.

Samtidigt som sjukhusledningen skyllde underskottet, förra året 561 miljoner, på ökade sjuksköterskelöner så spenderade NKS friskt på olika konsulter. Under perioden 2012-2014 betalade NKS över 1,2 miljarder för diverse konsultuppdrag, enligt Vårdfokus. Förra året betalades 436 miljoner kronor ut, 186 miljoner över budget. Det motsvarar lönerna för 400 heltidsanställda sjuksköterskor.

Många av dem som genom konsultavtal tjänat pengar på fuskbygget har gjort det efter avtalsskrivning med sjukhusets dåvarande upphandlingschef, Jan Svenonius. Utbetalningarna till entreprenörer och konsulter har gjorts utan fakturor och underlag.

Nyligen beslutade Region Stockholms ledning ändå att avstå från att kräva tillbaka pengar från de fuskande konsulterna. Initiativtagare till det beslutet var Jan Svenonius hustru, finansborgarrådet Irene Svenonius. Samma person som tidigare i en extern utredning, beställd av landstinget, pekats ut som jävig i frågorna kring fakturahanteringen.