Klimatmötet i Madrid slutade i fiasko
COP25, FN:s klimatmöte i Madrid, slutade än en gång i ett fiasko och de svåraste frågorna sköts på framtiden.
FN:s klimatmöte i Madrid, COP25, slutade i ännu ett fiasko. Mötet hölls mot en bakgrund av rapporter om ökande användning av fossila bränslen och därmed ökande utsläpp av koldioxid.
Förhandlingarna präglades av misstänksamhet och misstro, och avslutades i oenighet. De svåra frågorna sköts ännu en gång på framtiden och man hoppas kunna lösa motsättningarna på klimatmötet i Glasgow nästa år.
Alltså liknande förhoppningar som avslutade Parismötet för fyra år sedan. Mötet i år var ju just till för att följa upp det urvattnade avtal som slöts i Paris, men diskussionerna liknade mer ett handelskrig än ett klimatsamarbete.
En av de svåra frågorna var hur reglerna för handeln med utsläppsrätter ska skärpas, kontrolleras och redovisas. En annan olöst fråga är hur fattiga länder ska kompenseras för skador som den globala uppvärmningen orsakat dem, och dessa länder anklagade USA för att motarbeta deras krav.
Ytterligare en fråga som skapat oenighet är hur man ska undvika att flera länder tillgodoräknar sig samma utsläppsminskningar. USA har lämnar Parisavtalet, och Australien och Brasilien har varit mötets bromsklossar och försvårat förhandlingarna.
Under mötets gång samlades EU-länderna i Bryssel för att ta fram en gemensam linje i klimatfrågan. Man sa sig enas om att uppnå klimatneutralitet, men inte nollutsläpp, till år 2050. Detta är en sanning med modifikation eftersom Polen, som är EU:s största utsläppare, vägrade ställa sig bakom uttalandet.
De tre länderna USA, Kina och Indien står för drygt hälften av världens koldioxidutsläpp, men ser man till utsläpp per capita framträder en tydlig skillnad. Utsläppen per capita är 16,1, 8,0 respektive 1,9 ton per capita och år.
Kravet att alla länder har ett gemensamt, men olika, ansvar att ta itu med problemen och att utsläppen ska beräknas per capita är alltså fullt rimligt.