Falsk retorik om narkotikalegalisering

Publicerad 1 oktober 2015
Legaliseringen av cannabisförsäljning i delar av USA har haft stor påverkan på narkotikadebatten även i Sverige.
Legaliseringen av cannabisförsäljning i delar av USA har haft stor påverkan på narkotikadebatten även i Sverige.

Narkotikadebatten har tagit fart. Allt fler röster hörs för att Sverige ska legalisera narkotika och senast debatterade författaren Magnus Linton mot sjukvårdsminister Gabriel Wikström i SVT.

Linton kallade Sveriges politik för ett misslyckande, och påstod att fler dör av narkotika i Sverige än något EU-land. Det är förbudet mot att använda narkotika som är problemet, menade författaren.

Men även andra röster finns, som är starkt kritiska till narkotikaliberalismen. En av dem är Staffan Hübinette, lärare och medlem i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS.

• Narkotikadödligheten debatteras flitigt. Har Sverige högst dödlighet i EU?

– Sverige har utan tvekan en hög narkotikadödlighet och den måste minska. Men jämförelsen med andra länder är svår att göra då metoderna för statistiken och tillförlitligheten varierar.

• Vilka är orsakerna till att Sveriges narkotikapolitik utmålas som ett misslyckande?

– De höga dödstalen är givetvis en orsak. Att däremot påstå att politiken­ i sin helhet är ett misslyckande stämmer knappast. Frågan är snarare vilka delar i politiken som har brister och vilka orsakerna bakom den höga dödligheten är.

• Finns det någon substans i påståendet?

– Ja, i den meningen att dödstalen är höga, men återigen, frågan är vad det beror på. Enligt kritikerna är orsaken själva förbudet mot att använda narkotika och att behandling med metadon och buprenorfin inte är tillräckligt utbyggd. Men ser vi till dödsorsaksstatistiken så är det just dessa preparat som orsakat den kraftiga ökningen av dödligheten, särskilt markant är detta sedan 2006 då Socialstyrelsen ändrade reglerna och ökade tillgängligheten.

– Dödligheten orsakas av både illegal införsel av dessa preparat och av läckage från patienter i behandlingsprogrammen. Andra förklaringar kan vara att antalet LVM-platser är rekordlågt och köerna långa. Missbrukare får inte den vård de behöver. Polisens insatser mot gatulangningen har minskat vilket ökar risken för missbruk.

• Vilka anser RNS är problemen med Sveriges narkotikapolitik?

– Problemet är inte lagstiftningen och förbudet mot att använda narkotika. Problemet är att den praktiska tillämpningen brister och att den restriktiva modellen håller på att erodera uppifrån och inifrån. Polisen har sedan länge flyttat fokus från gatumarknaden och ringa narkotikabrott till grova brott och nu tagit bort den specialiserade narkotikapolisen vilket leder till att gatuhandeln och bruket alltmer lämnas ifred.

– Socialtjänsten är i många kommuner under hårt tryck och får svårare att klara att arbeta med tidiga insatser. Socialstyrelsen har tappat kontrollen och blundar för problemen med den ökade förskrivningen av metadon och buprenorfin och föreslår istället att tillgängligheten ska öka ytterligare. Skolinspektionen gör vad man kan för att förhindra skolor från att använda kontrollåtgärder som drogtestning.

– Gradvis sker en förskjutning i synsätt inom systemen där narkotikabruk accepteras och själva förbudet ses som problemet istället för drogerna. Till det kommer att vi i nuläget saknar ett narkotikapolitiskt ledarskap. Den nuvarande regeringen ger intryck av att vara osäker och vilsen. Kvar finns retoriken, men praktiken förändras. Ute i kommunerna och i skolan däremot ser man problemet i vardagen och förstår vikten av en restriktiv politik.

• Vad innebär Lintons linje? Finns länder som redan har prövat den?

– Kritikerna hävdar att en avkriminalisering eller legalisering, som i båda fallen innebär att bruket tillåts, inte leder till nämnvärt ökat bruk och ökade problem. Forskning tyder på motsatsen. I ”Europeisk narkotikarapport” beskriver man just detta och konstaterar att ”i länder med höga prevalensnivåer verkar cannabisrelaterade akut-vårdsfall vara ett växande problem. På senare tid har ett ökat antal fall av cannabisrelaterad akutvård rapporterats i Tjeckien, Danmark och Spanien”.

– En studie visar också en ökning av antalet cannabisrelaterade akutvårdsfall mellan 2008 och 2012 i 11 av de 13 europeiska länder som analyserades. I Spanien ökade till exempel antalet cannabisrelaterade akutvårdsfall från 1589 (25 procent av alla narkotikarelaterade akutvårdsfall) 2008 till 1980 (33 procent) 2011. I länder med hög tolerans och mer tillåtande lagstiftning är användningen högre vilket också orsakar mer problem.

– Vi vet också att genomsnittsåldern för cannabisdebut inom EU är 16 år samtidigt som genomsnittsåldern för den som själv söker hjälp och vård är 24 år. Om ingen ingriper och reagerar tar det alltså åtta-nio år innan en ung person själv inser att det är ett problem.

– Den svenska modellen bygger på att vi intervenerar tidigt för att bryta missbruket, inte vänta och se. För att kunna göra detta krävs en lagstiftning som gör det möjligt. Syftet med förbudet är inte att ungdomar ska dömas till fängelse för att de använder narkotika, det har aldrig hänt. Syftet är att kunna intervenera tidigt och ge hjälp. Med en avkriminalisering finns inte den möjligheten, då kan bara frivilliga insatser erbjudas.

• Hur kommer det sig att droganvändandet tycks öka trots att det är förbjudet? Fungerar inte förbudet?

– Sett över tid har inte användningen av narkotika ökat särskilt mycket i Sverige. Flera faktorer bidrar till det, förbudet är en del av förklaringen. Utifrån utvecklingen av användandet går det inte att dra slutsatsen att förbudet inte fungerar.

• Finns det något samband mellan liberaliseringen av narkotikapolitiken i USA och andra länder och debatten i Sverige?

– Ja, sannolikt. Legaliseringen i Colorado har stort symbolvärde för cannabisförespråkarna. Men det språk som allt oftare används i debatten påverkar också våra tankar. Vi har tidigare varit vana vid att prata om missbruk, vilket säger att det är ett problem. Nu pratas det om rekreationsbruk och medicinsk marijuana som om det vore rena hälsokuren att använda cannabis. Forskningen som blir allt mer entydig och tydlig visar dock något helt annat.

• Vad tycker du om att narkotikan plötsligt hamnat i rampljuset?

– Det är givetvis bra att frågan diskuteras. Narkotikapolitiken har brister och behöver förbättras. Missbrukare dör och ungdomar som använder cannabis riskerar att skolka mer, få sämre betyg och oftare hoppa av skolan. Det är konsekvenser som borde uppmärksammas mer. Men grundfrågan är trots allt om vi ska acceptera användning av narkotika eller ej.