Jag sitter i bilen och kör på väg till fabriken. Det fräser från P1 Morgon, som rapporterar att ”lågutbildade” och utrikesfödda pappor är de som ökar mest när det gäller att ta ut föräldraledighet under barnets första två år. Visst råder det fortfarande ojämlikhet mellan klasserna, liksom när det kommer till jämställdhet mellan könen och varifrån man kommer.
Utbildningsnivå och inkomst är de faktorer som har störst påverkan hur mycket föräldrapenning som tas ut. Rapporter från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att det är betydligt vanligare att pappor med enbart förgymnasial utbildning (”lågutbildade”) tar ut noll dagar med föräldrapenning, jämfört med pappor som har eftergymnasial utbildning. Skillnaderna i andelen som tar ut noll dagar mellan hög- och lågutbildade pappor har dessutom ökat över tid.
Arbetarfamiljer har generellt mindre ekonomiska marginaler för att ta ut obetald föräldraledighet för att dryga ut dagarna. De är helt beroende av de faktiskt ersatta dagarna från Försäkringskassan. Att borgarna under våren 2025 tog bort rätten till föräldrapenning på helger och röda dagar är inget annat än att slå undan benen för knegare. Det gör det omöjligt att ta ut föräldrapenning på helgen för att täcka upp för inkomstbortfall. Generellt sett delar par där mannen har lägre inkomst mer ojämnt på föräldradagarna, och arbetarpappan börjar ofta ta ut sin ledighet senare än mamman – oftast när barnet är runt ett år gammalt.
Men utvecklingen rör sig ändå framåt. Tröskeln för att ta ut den första dagen har sjunkit markant. Glädjande nog har andelen pappor med lägre inkomst och kortare utbildning (vilket ofta överensstämmer med LO-grupper) som tar ut föräldrapenning under barnets första två år ökat kraftigt de senaste 15 åren – från cirka 80 procent till nästan 90 procent.
Eftersom den statliga föräldrapenningen inte hänger med försöker fack och arbetsgivare lappa och laga med kollektivavtalade försäkringar. Statistik kring arbetarpappor kan utläsas via Afa Försäkrings rapporter om föräldrapenningtillägget (FPT), vilket ger extra ersättning utöver Försäkringskassans tak. Det vanligaste är att arbetarpappor tar ut FPT för en period på 61-90 dagar, och enligt statistiken är den typiska manliga arbetaren som nyttjar detta en 30-årig IF Metallare.
Forskning visar också att arbetsplatsnormer spelar en enorm roll. Om det finns en kultur där andra män på verkstadsgolvet eller lagret har varit föräldralediga, ökar sannolikheten markant att även fler snubbar tar ut sina dagar.
Allt fler pappor väljer idag att vara hemma med sina barn under de första åren, även om det totala antalet dagar fortfarande är lägre än hos högavlönade akademiker. Det fackliga lappandet och lagandet i all ära, men i slutändan behövs något större. En progressiv familjepolitik hade stöpt om samhället, ökat jämlikheten och främjat jämställdheten på riktigt.
