Oussama Kassir, som den åtalade mannen heter, har varit frihetsberövad i nästan tre och ett halvt år. På begäran av USA greps Kassir när han mellanlandade i Prag, på väg till Libanon som han ursprungligen kommer ifrån. Efter att Oussama Kassir suttit häktad i Tjeckien i nästan två år överlämnades han till USA.
Häktestiden i Tjeckien var en mardröm. Oussama Kassirs cell var sex kvadratmeter stor och saknade elektricitet. Det fanns inte heller någon toalett, utan bara ett hål i marken och kosten bestod av buljong med sardiner.
Oussama Kassirs familj bevittnade konsekvenserna av den usla levnadsstandarden när de besökte honom i häktet. Oussama Kassir kunde inte föra ett normalt samtal, utan var ”besatt av rädsla att han skulle dit [till USA] och bli mördad, dödad eller torterad”, berättar brodern för Ekot.
Med tanke på vad andra terroristanklagade i USA:s förvar har vittnat om är Oussama Kassirs rädsla inte obefogad.
Startades aldrig
Oussama Kassir anklagas för att 1999 ha försökt bygga upp ett träningsläger för ”Jihad-krigare” i den amerikanska delstaten Oregon. Åklagaren hävdar att målet var att skicka de färdigutbildade männen till Afghanistan för att slåss mot USA. Dock startades aldrig något träningsläger, så åtalet gäller endast de påstådda planerna.
Dessutom anklagas Oussama Kassir för att ha haft allmänt samröre med personer som är med i al-Qaida.
Kassir har hela tiden nekat till anklagelserna rörande träningslägret i Oregon, en delstat han säger att han aldrig ens har besökt.
Vad gäller det påstådda samröret med al-Qaida så berättar Oussama Kassir att han känner personer med kopplingar till nätverk som terroriststämplats, men det ”gör inte mig till terrorist”.
Diffusa anklagelser
Anklagelserna mot Oussama Kassir har redan undersökts och underkänts i Sverige. Säpo har förhört honom efter att USA skickat uppgifter, men förundersökningen som inleddes om misstänkt terroristbrott lades ned eftersom bevisen inte höll. Uppenbarligen har USA lägre beviskrav, eftersom åklagaren i USA nu lutar sig mot dessa bevis.
Till och med den så kallade ”terroristexperten” Magnus Rans-torp, som annars inte brukar vara sen att försvara kriget mot terrorismen, kallar anklagelserna för diffusa.
– Det finns ju så vitt jag vet inte någon direkt länk till en specifik plan för ett terroristdåd, säger han till Dagens Nyheter.
Förhandlingarna väntas starta nästa vecka, då juryn ska ha utsetts.
LISA ENGSTRÖM
Proletären nr 16, 2009
Regeringen vägrar förbättra rättssäkerheten
Även fortsättningsvis kommer asylsökande som Säpo hävdar är säkerhetsrisker att nekas domstolsprövning. ”Det är inte godtagbart” säger Advokatsamfundet och flera andra tunga remissinstanser.
2006 trädde en ny asylrättslig process i kraft i Sverige, som innebär att beslut i asylärenden som överklagas går till domstol. Men detta gäller inte så kallade säkerhetsärenden. Istället är det regeringen som beslutar om personer som Säpo hävdar utgör en ”risk för rikets säkerhet” ska få uppehållstillstånd eller inte.
De som nekas domstolsprövning får inte veta varför de betraktas som säkerhetsrisker eller vad de anklagas för, och de får inte se eventuella bevis.
Regeringen säger nej
I december 2005 antogs ett EU-direktiv som stadgar vissa minimikrav för hanteringen av asylärenden som ska uppfyllas av medlemsländerna. Ett av kraven är rätten att överklaga beslut till domstol.
Trots detta håller regeringen och migrationsminister Tobias Billström fast vid sitt hårdnackade nej till domstolsprövning, när det gäller särskilt kvalificerade säkerhetsärenden (se faktaruta). Detta framgår av ett utkast till lagrådsremiss som regeringen har presenterat i frågan.
Stark kritik
Regeringens vägran att ge alla rätt till domstolsprövning innebär att rättsskandaler, så som behandlingen av svensk-palestiniern Hassan Asad, kan upprepas även i framtiden.
Flera remissinstanser har reagerat starkt mot regeringens inställning. Bland annat vänder sig Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm samt Sveriges Advokatsamfund mot att vissa asylsökande ska nekas rätten till domstolsprövning. ”Det är inte godtagbart”, säger exempelvis Advokatsamfundet.
Regeringens motstånd mot domstolsprövning leder inte bara till rättsosäkerhet, utan utkastet till lagrådsremiss är dessutom diskriminerande. Samtidigt som personer, som Hassan Asad som har jordanskt medborgarskap, kan nekas domstolsprövning kommer nämligen EU-medborgare fortsättningsvis alltid att kunna överklaga asylbeslut till domstol. Därmed skrivs en särbehandling av EU-medborgare in i svensk lagstiftning, om utkastet till lagrådsremiss blir verklighet.
Proletärenfakta: Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden
Med särskilt kvalificerade säkerhetsärenden menas ärenden som ”rör utlänningar med starka kopplingar till organisationer som utövar våld och annan brottslighet för politiska syften. Det kan vidare röra sig om ärenden som rör personer som agerar i nätverk eller strukturer med ideologiska band till kända terroristorganisationer. Även ärenden som rör företrädare för icke-demokratiska regimer som har tagit sin tillflykt till Sverige kan innebära ett allvarligt hot mot den inre säkerheten i Sverige”.
Med andra ord är det sannolikt att sådana fall som idag betraktas som säkerhetsärenden i framtiden kommer att benämnas som kvalificerade säkerhetsärenden, och därmed kommer domstolsprövning nekas.
Fallet Hassan Asad
Hassan Asad har tillsammans med sin fru och deras tre barn bott i Sverige i över tio år. Den övriga familjen har erhållit permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap, men Hassan Asad har stämplats som en säkerhetsrisk av Säpo och nekas därför gång på gång uppehållstillstånd av regeringen. Samtidigt slår Migrationsöverdomstolen fast att han inte kan utvisas till Jordanien, eftersom han riskerar tortyr där. Därför har Hassan Asad ett flertal gånger, senast i höstas, beviljats tillfälligt uppehållstillstånd.
För Hassan Asad innebär regeringens vägran att ge honom permanent uppehållstillstånd ett liv i ständig rädsla för att utvisas och skiljas från familjen, samtidigt som han fortfarande inte vet varför han betraktas som en säkerhetsrisk.
