Ett enigt hälso- och sjukvårdsutskott i Västra Götalandsregionen beslutade förra året att ge hälso- och sjukvårdsdirektören Lars-Olof Rönnqvist i uppdrag att utreda primärvårdens organisation i regionen. Resultatet ska presenteras senast 31 mars i år, och beslut om hur primärvården ska förändras kommer att fattas under den här mandatperioden.
Rapporten ska enligt politikernas direktiv omfatta ”erfarenheter från omvärlden”. Det syftar framförallt på de vårdvalsmodeller som införts i bland annat Halland och Stockholms läns landsting. Vårdvalsmodeller bygger på en privatisering av vården som riskerar att helt slå undan benen på den offentliga vården, framförallt i resurssvaga områden.
Odemokratiskt
Även det snabba förfarandet som politikerna i Västra Götalandsregionen flaggar för reser allvarliga varningstecken. Ur demokratisk synvinkel är det anmärkningsvärt att politikerna försöker driva igenom så stora förändringar av vården under så kort tid, utan att invånarna informeras om vad som är på gång. Men kanske är detta en medveten strategi. Om planerna blir kända är det möjligt att invånarna i regionen och berörd personal försöker stoppa politikerna. Inte minst med tanke på att liknande försök med vårdval som har påbörjats inte har gett ett särskilt gott resultat hittills.
I Halland infördes vårdval för drygt ett år sedan. Konsekvensen har blivit att vårdcentralerna i Halmstads ytterområden har fått allt mindre resurser, med sämre vård som följd. Dessutom har utskrivningen av antibiotika ökat med sex procent, och många misstänker att Vårdval Halland är orsaken. I och med vårdvalet finns det nämligen ett kommersiellt intresse av att behålla patienter, och vårdcentraler som inte skriver ut antibiotika riskerar att förlora patienten till en annan vårdcentral. Ökad användning av antibiotika riskerar att leda till att medicinens effekt försämras.
Vårdval Stockholm infördes i Stockholms läns landsting för några månader sedan, men konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Vårdcentralerna i förorterna har förlorat stora resurser, eftersom de inte längre får ersättning efter patienternas socioekonomiska situation. Därför har flera vårdcentralschefer i stadens ytterområden hoppat av sina uppdrag.
– Befolkningen här är dubbelt så sjuk, har tyngre problem och tar längre tid, så enkelt är det. Nu dräneras vi på doktorer som inte orkar jobba här längre och får allt svårare att rekrytera nya. Vi får tre miljoner mindre och kan helt enkelt inte ge befolkningen det den behöver. Då vill jag inte längre vara ansvarig, sade exempelvis Ulla Martinsson i Flemingsberg till Dagens Nyheter efter att hon slutat som chef.
Anledning att reagera
Hur dessa exempel påverkar politikerna i Västra Götaland och vilka förändringar av primärvården som hälso- och sjukvårdsdirektören föreslår i sin rapport återstår givetvis att se.
Men redan nu finns det all anledning att reagera mot planerna på en omorganisering av primärvården. Vårdvalsmodeller som ger pengar per besök strider mot själva grundtanken med primärvården.
Vad som behövs är inte ytterligare privatiseringar, utan en kraftfull satsning på offentligt driven primärvård värd namnet. Mer resurser så att vårdcentralerna kan ta ansvar för hela befolkningens hälsa inom sitt upptagningsområde.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 8, 2008
