91 äldreboenden granskas särskilt – språkförbistring pekas ut som problem
91 boenden för äldre har haft så allvarliga brister under coronapandemin, att de nu utsätts för en extra granskning av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
Under juni månad har Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) tittat närmare på 1.700 äldreboenden runt om i Sverige. Detta sedan statistik visat att nära hälften av alla de som avled i Covid-19 under det första halvåret bodde på ett äldreboende.
– Det vi ser nu är ett systemfel i botten, säger Johanna Sandwall som är chef för krisberedskapen inom Socialstyrelsen.
Dödsfallen på äldreboendena är spridda över landet, men i huvudsak är de koncentrerade till ett mindre antal kommuner.
– Ja, 40 kommuner står för 70 procent av dödsfallen, konstaterade Ivo:s generaldirektör Sofia Wallström på en presskonferens i förra veckan.
18 äldreboenden av de 91 som nu ska granskas finns i Västra Götaland, därav elva i Göteborg. 15 finns i Stockholms län, däribland Berga i Solna där minst 23 boende har avlidit i Covid-19. Proletären har uppmärksammat boendet i flera artiklar.
Nu ska Ivo titta närmare på vad som gick fel, hur kommunernas beredskap var och hur pandemin behandlades i de olika kommunerna.
Ivo ser allvarliga brister på 91 av de granskade äldreboendena.
– Vi går vidare med det, vi kommer att intervjua ansvarig personal och gå igenom journalerna, sade Sofia Wallström.
Bland annat kommer Ivo att granska hur de äldre har behandlats av äldrevården – har de fått träffa en läkare för att få en individuell bedömning, eller har allt skett över telefon? Hur har personalen handskats med pandemin och hur har de ansvariga kommunerna och privata utförarna skött bemanningen? Hur har hygienen skötts och rutinerna följts, till exempel att personal inte få gå mellan sjuka och friska äldre utan att byta skyddsutrustning?
En utredning från Ivo pekar också på personalens bristande kunskap i svenska språket som en tänkbar anledning till coronavirusets spridning på äldreboendena. Flera verksamhetschefer har larmat om just svårigheterna att kommunicera ut vad som gäller till personalen. Om språksvårigheterna verkligen haft, och i så fall hur stor, bäring på den snabba smittospridningen på äldreboendena, är en fråga för den framtida utredningen.
– På grund av språkförbistringar fanns det särskilda utmaningar med att få ut information till medarbetarna, säger Anna Karin Nyqvist som är enhetschef på Ivo. När vi gjort en ordentlig sammanställning av svaren från de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna och en djupare granskning, är det möjligt att vi ser sådana saker.
Fackförbundet Kommunal har länge pekat på problemen med den bristande kunskapen i svenska.
– En sämre arbetsorganisation innebär större risk för smittspridning, säger Kommunals Torbjörn Dalin till Expressen. Att inte förstå varandra genom språket riskerar onekligen att försämra en arbetsorganisation.
Att äldreboendena sköts i kommunal regi är ingen garanti för att de sköts bra. Det visar den lista på de 91 extragranskade boendena som Proletären publicerar här intill.
I till exempel Stockholm och Göteborg är kristdemokraterna ytterst ansvariga för äldrevården. De har fortsatt politiken att rusta de kommunala boendena på personal, kunskap och platser: mellan år 2000 och 2014 försvann 30.000 platser, motsvarande 33 procent på kommunala äldreboenden, så kallat särskilt boende (SÄBO) i landet. Bara under Alliansens åtta regeringsår försvann 10.000 platser på äldreboenden.
– Det vi ser är ett systemfel i botten, där vi inte har tillräckligt trygga anställningar, där de anställda inte har den utbildning de behöver och är rädda att förlora jobbet om de blir sjuka, säger socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall till SVT. Det finns olika delar i det här; vi har försökt att lappa och laga, men det här behöver vi se över på djupet.