Hoppa till huvudinnehåll

Anneli Jordahl säger nej till litterär kanon

Ett trettiotal kända svenska författare säger nej till förslaget på en statlig litteraturkanon, däribland Anneli Jordahl. – De vill läxa upp invånare i ytterområdena med en kanon som politikerna själva är fullständigt ointresserade av, säger hon till Proletären.

Anneli Jordahl. Bland undertecknarna finns även flera andra kända författare, som Theodor Kalifatides, Katarina Kieri, Sven-Eric Liedman, Camilla Läckberg och Viveca Sten.
Sofie Sigrinn

Ett av den nya borgerliga regeringens få utspel på kulturområdet är planerna på att införa en statlig litterär kanon. En riktigt dålig idé, menar 35 författare och förläggare som i ett debattinlägg i Expressen skriver att en statlig kanon inte hör hemma i en demokrati.

En av undertecknarna är den prisbelönta författaren Anneli Jordahl, som är mycket skeptisk till direktiv uppifrån om hur litteraturundervisningen ska bedrivas i skolorna.

– Direktiven är särskilt svårsmälta när det kommer från en regering som tillsammans med sitt stödparti SD bantar kulturbudgeten, och dessutom tänker föra en politik som är direkt skamlig vad gäller invandring-asylfrågor och integration, säger hon till Proletären.

– På pappret låter en litteraturkanon som ”enande” kraft bra. Men det kommer från en regering som lägger stora krafter på splittring, att förstärka ”vi och de”. De vill tydligen läxa upp invånare i ytterområdena med en kanon som politikerna själva är fullständigt ointresserade av.

Fakta

När döden går bredvid på jobbet

Anneli Jordahl
  • Journalist, författare och litteraturkritiker född i Östersund 1960.
  • Blev känd för essän Klass – är du fin nog som gavs ut 2003.
  • Debuterade som skönlitterär författare 2009 med Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet).
  • Efter det har hon skrivit tre romaner: Augustenbad en sommar (2011), Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona (2014) samt Som hundarna i Lafayette Park (2016).
  • Har också skrivit Att besegra fru J: en bok om Elsie Johansson.

Klass och bildningstörst är återkommande teman i Anneli Jordahls verk. För detta har hon bland annat belönats med flera priser, som Moa Martinson-stipendiet, Ivar Lo-priset och Hedenvid-plaketten.

På frågan om hon tror att arbetarlitteraturen, där Sverige har ett unikt arv, skulle vara representerad i en litteraturkanon signerad regeringen Kristersson, svarar hon tvekande.

– Det beror på vilka experter som vidtalas. I alla sammanhang jag har suttit och gjort ett urval, det kan gälla litterära priser och stipendiefonder, har jag varit ensam från arbetarklassen, och gruppen har inte haft någon så kallad icke-vit. Det har varit skralt med representation. Det präglar urvalet.

Annars menar Anneli Jordahl att arbetarlitteraturen är i sin bästa form just nu, efter en boom som pågått i snart ett kvarts sekel.

– Och den ser ut att förstärkas.